Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Strokeforskare får Bengt Falcks pris

Bengt Falcks pris
Zaal Kokaia fick på lite distans, i den corona-tid vi lever i, ta emot Bengt Falcks pris av Medicinska fakultetens dekanus Erik Renström. Foto: Olle Dahlbäck

Zaal Kokaia, professor i neurologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund och Stamcellscentrum (SCC), är årets pristagare av Bengt Falcks pris i neurovetenskap. Han får priset för sin mångåriga forskning om stroke och fick mottaga det av Medicinska fakultetens dekanus Erik Renström.

 

Hur känns det att få Bengt Falcks pris?

När jag anlände till Lund tidigt på 1990-talet var Bengt Falck en aktiv vetenskapsman på samma histologi-avdelning där jag påbörjade min vetenskapliga karriär i Sverige. Han har arbetat mycket med min gamla handledare Olle Lindvall, där de använde den välkända Falck-Hillarp-metoden och jag har haft möjligheten att träffa honom ett par gånger. Att 30 år senare få Bengt Falck-priset i neurovetenskap är en stor ära och får mig att känna att det jag har gjort under alla dessa år faktiskt har ett värde. 

Ni har i djurmodeller visat att det går att reparera en hjärna som drabbats av en stroke. Vad blir nästa steg i forskningen?

Det blir att vidareutveckla denna strategi för att tydliggöra mekanismen för hur transplanterade nervceller integrerar i det stroke-skadade neurala nätverket, samt att optimera strategin så den kan nå sin maximala effekt.

Hur stor är möjligheten att era resultat går att implementera på kliniken på patienter som fått en stroke?

De data vi fått genom att transplantera människo-neuroner in i råttmodeller visar att liknande integrationer kan hända i mänsklig hjärnvävnad erhållen efter neurokirurgiska ingrepp. På grund av detta så lägger våra data en stark grund för att metoden även skulle kunna användas på människohjärnor. 

När tror du i så fall det skulle vara möjligt?

Vi kommer först att behöva utvärdera säkerheten och möjligheterna för att förbättra metodiken. Nästa steg blir att producera dessa celler under kliniskt godkända förhållanden, så det kommer att ta flera år.

Internationellt ledande på området

Motiveringen till valet av årets pristagare lyder: ”Zaal Kokaias forskargrupp har som den första i världen kunnat visa att transplanterade humana stamcells-deriverade nervceller kan byggas in morfologiskt och funktionellt i den stroke-skadade hjärnans nervkretsar, reagera på sensoriska stimuli och delta i regleringen av motorisk funktion…”. ”…Kokaias arbeten har tydliga kliniska implikationer och talar för att transplantation av stamcells-deriverade nervceller skulle kunna utvecklas till en ny terapeutisk strategi för att återfå funktion efter stroke också på människa. Zaal Kokaia är utan tvekan en pionjär och internationellt ledande inom detta forskningsfält”.

Om Bengt Falcks pris i neurovetenskap: Bengt Falck är professor emeritus i histologi vid Lunds universitet och en av Medicinska fakultetens internationellt framstående forskare. Tillsammans med Nils-Åke Hillarp utvecklade han en metod för att påvisa viktiga signalsubstanser i nervceller. Forskningen publicerades 1962 och var rikt citerade i medicinska och naturvetenskapliga tidskrifter. Prissumman på 15 000 kronor kommer från ”Hanna och Elsa Larssons fond för medicinsk forskning”.