Då & Nu: Psykiska sjukdomar
Från inlåsning i underjordiska hålor, flera dagars långa bad och med tvångsvård som en självklarhet. Till precisionsmedicin för hjärnan, där forskarna idag letar biomarkörer för att kunna ge rätt individuell behandling och låta patienten bli delaktig i sin egen vård.
Då:
Under antiken knöts de fyra elementen till olika kroppsvätskor och skilda temperament. Jord var till exempel kopplad till svart galla, som vid ett överskott gav personen ett melankoliskt temperament – med andra ord depression.
Under medeltiden kallades personer med psykiska sjukdomar för dårar och låstes in i underjordiska hålor tillsammans med brottslingar. Tvångsvården var också självklar på mentalsjukhuset St Lars under slutet av 1800-talet, där patienter behandlade med lugnande långbad som kunde pågå under flera dagar.
Under 50-talet kom genomslaget av psykofarmaka och under 60- talet upptäcktes elbehandlingen och avvecklingen av tvångsvård påbörjades. Grunden för dagens psykiatriska diagnostiksystem lades under 80-talet - där olika kriterier ger svaret på vilken diagnos patienten lider av.
Nu:
Psykiatriforskningen står idag på tröskeln till ett paradigmskifte där man genom att studera hjärnan, blod- och ryggmärgsprover samt genetiska variationer försöker hitta biomarkörer hos patienter med psykiatriska diagnoser. Målsättningen är att förfina diagnostiken och därmed bättre kunna förutsäga hur sjukdom kommer att utvecklas. Daniel Lindqvist är forskare inom psykiatri vid Lunds universitet. Han forskar på depression, som han menar består av flera undergrupper och därmed även behöver olika behandlingsalternativ. Bland annat intresserar han sig för en typ av depression med ökad inflammation och minskad aktivitet av signalsubstansen dopamin. Hypotesen är att denna variant ska kunna behandlas med läkemedel som påverkar inflammation och dopamin. Förhoppningen är att man i framtidens psykiatri ska kunna använda sig av biologiska markörer för att kunna förutsäga vilken depressionsbehandling som fungerar bäst för en viss individ.
Den tvärvetenskapliga forskningen har blivit viktig för att kunna kombinera medicin med psykologiska behandlingar, fysisk aktivitet och stödinsatser för att individen ska kunna delta i arbetsliv och samhälle.
Det finns också ett forskningsfokus på att öka patientens autonomi och komma ifrån den tvångsvård som länge har varit en stor del av psykiatrin. Genom till exempel brukarstyrda inläggningar kan patienten själv vara med och fatta beslut om den egna vården och bryta en ond spiral med långa perioder av tvångsvård.
Läs mer om Daniel Lindqvists forskning i Vetenskap & Hälsa
Information om Daniel Lindqvist i Lunds universitets forskningsportal