Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Banbrytande idéer

En del av alla de läkemedel och behandlingar som nu hjälper människor i hela världen har börjat som en idé hos oss. Andra idéer har påbörjat den spännande resan mot bred användning. Här följer tolv exempel!

 

Dialysapparat detalj. Foto.
Dialysapparaten har sitt ursprung i forskning från Lunds universitet. Detaljbilden visar ovandelen på en svensktillverkad apparat från 1949.

 

1926 | Första respiratorn

Fysiologen Torsten Thunberg konstruerade barospiratorn, den första apparaten för konstgjord andning. Genom att öka och sänka lufttrycket runt patienten kunde maskinen trycka in och ut luft ur lungorna. Barospiratorn visade vägen för flera efterföljande konstruktioner, som successivt blev alltmer framgångsrika.

Respirator från 1950-talet. Foto.
Denna respiratormodell från 1950-talet blev en välkommen hjälp till bland annat poliopatienter som drabbats av ansiktsförlamning.

 

1946 | Den konstgjorda njuren

Världens första kliniskt användbara konstgjorda njure utvecklades av medicinprofessor Nils Alwall. Tillsammans med industrimannen Holger Crafoord grundade han 1964 det världsomspännande företaget Gambro (senare uppköpt av Baxter) och tre år senare lanserades den första konstgjorda njuren.

1953 | Ultraljudsdiagnostik

Fysikern Hellmuth Hertz och kardiologen Inge Edler var först i världen med att se ett hjärta slå. Forskarna hade tillsammans utvecklat det första ekokardiogrammet för ultraljudsundersökning av hjärtat, en teknik som skulle visa sig bli helt revolutionerande för diagnostiken. Edler och Hertz föreslogs flera gånger Nobelpriset, men fick nöja sig med det närmast därunder – det amerikanska Laskerpriset.

1956 | Behandling av blödarsjuka

Läkaren och forskaren Inga Marie Nilsson upptäcker ett äggviteämne som får blodet att stelna och som kommer till att bli stor hjälp för blödarsjuka. Ämnet innehåller vad som senare ska visa sig vara den så kallade von Willebrand-faktorn. Preparatet som användes vid behandling var framställt i Stockholm i samarbete med kemisterna Birger och Margareta Blombäck.

1960 |  Bättre arbetsmiljö med mätmetoder för bly

Birgitta Haeger Aronsen, professor i yrkesmedicin, lade 1960 fram sin doktorsavhandling om mätmetoder i relation till blyupptag. Hennes mätmetoder fick stor betydelse för arbetshygien i blyexponerad verksamhet.

1967 | Nicorette

Professor Claes Lundgren och hans kollega Stefan Lichtneckert upptäckte att kedjerökare kunde slippa abstinensbesvär genom att använda tuggtobak. Upptäckten gjorde dem övertygade om att rökbegäret berodde på nikotinberoende och de båda läkarna satsade på att utveckla ett alternativ till tuggtobaken. Resultatet blev Nicorette – världens första nikotinläkemedel.

1969 | Nytt röntgenkontrastmedel

Radiologprofessor Torsten Almén utvecklade nya typer av icke-joniska röntgenkontrastmedel. Till skillnad från tidigare varianter, som kunde vara direkt skadliga för patienten, var Alméns kontrastmedel ofarligt och betydligt mindre smärtsamt. I dag får omkring 45 miljoner människor en injektion av kontrastmedel varje år – alltså mer än en injektion per sekund.

1991 | Proviva

Professor Bengt Jeppsson påbörjar under 1980-talet tillsammans med kolleger vid universitetet forskning kring laktobaciller och magtarmkanalen som senare bland annat resulterar i den välkända hälsodrycken Proviva.

1993 | Test av risk för blodpropp

Björn Dahlbäck, forskare inom klinisk kemi, revolutionerar blodproppsforskningen med nya kunskaper om fenomenets uppkomst. Dahlbäck har upptäckt en av de viktigaste ärftliga orsakerna till blodproppsbildning, så kallad APC-resistens, och publicerar för första gången resultaten. Test av risk för blodpropp, så kallad APC resistens, används nu världen över för att bedöma risk för blodproppsjukdom.

1995 | Cancerdödande molekyl – HAMLET

En forskargrupp ledd av professor Catharina Svanborg upptäckte att en komponent i mänsklig bröstmjölk dödar tumörceller utan att skada mogna, friska celler. Försök och undersökningar har visat att effekten beror på det vanligaste proteinet i bröstmjölk, alfa-laktalbumin, men i en ny form i komplex med en fettsyra. Det biologiska komplexet benämns HAMLET (Human Alpha-lactalbumin Made LEthal to Tumor cells). Kliniska prövningar pågår nu i företaget Hamlet Pharma.

2009 | Behandling av havandeskapsförgiftning

Medicinprofessorerna Bo Åkerström och Stefan Hansson upptäckte att fritt fosterhemoglobin är skadligt om det läcker in i mammans blodcirkulation. Så föddes idén om hur man kan bota havandeskapsförgiftning – sjukdomen som dödar en kvinna i världen var tredje minut. En klinisk behandling är nu under utveckling.

2013 | Instrument för cancerdiagnostik - Endodrill

Metod för säkrare och enklare cancerdiagnostik. Lundaforskaren Charles Walthers uppfinning, Endodrill, är ett instrument för cancerdiagnostik och i läkarens hand kan det ge både snabbare och enklare undersökning samtidigt som det ger fullständigare diagnosresultat.

Ultraljudsapparat från 1950-talet. Foto.
Med hjälp av denna apparat, som ursprungligen lånades ut av Siemens, utvecklade Inge Edler och Hellmuth Hertz världens första användbara teknik för ekokardiografi.

 

Huvudkällor:
LU Innovation, Lunds universitet, ”350 år av nyttig forskning”
Stefan Ersgård m.fl, "Från lazarett till universitetssjukhus - Malmö 1896-1996"
Håkan Westling, "Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 1668-2003"

Bilder: Region Skånes medicinhistoriska samling