Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Stroke – olika för kvinnor och män

Kvinnor och män uppvisar olika symtom på stroke. Det gör att sjukdomen kan vara svår att diag­nostisera hos kvinnor vars tecken är mer otydliga, vilket kan försena akut behandling. För varje minut som behandlingen dröjer hinner allt fler hjärnceller dö.

Den typiska kvinnliga strokepatienten är över 80 år, har odiagnostiserat förmaks­flimmer, bor ensam och söker sent för sina symtom. Hon kan vara yr med då­lig balans, förvirrad och trött. De svåridentifierbara strokesymtomen gör diag­nostiseringen mer utmanande.

Porträtt på Christine Kremer
Christine Kremer, forskare vid Lunds universitet och överläkare inom neurologi vid Skånes univer­sitetssjukhus.

– Kvinnor har oftare förmaksflimmer och migrän med aura och dessa riskfakto­rer är starkare kopplade till stroke än hos män. De lever längre vilket också ökar risken för stroke, säger Christine Kremer, forskare vid Lunds universitet och överläkare inom neurologi vid Skånes univer­sitetssjukhus.
 

De svåridentifierbara strokesymtomen hos kvinnor gör diag­nostiseringen mer utmanande.


nder de senaste årtiondena har dock antalet stroke i Sverige minskat hos äldre. Vi har blivit bättre på den förebyggande vården och på att fastställa riskfaktorer som bland annat rökning, diabetes, mig­rän och metabolt syndrom. Behandling­en med läkemedel har också förbättrats.

Ökar för gravida

Däremot minskar inte an­talet strokefall hos kvin­nor i fertil ålder och för gra­vida ökar antalet fall. Ge­nom livet varierar kvinnors hormonnivåer, vilket är nå­got som kan trigga sjukdo­men. Det är den främsta or­saken till mödradödlighet under graviditeten och även månader­na efter förlossning är risken tre gånger högre för kvinnor att drabbas av stroke. Kvinnor blir allt äldre när de skaffar sitt första barn och samlar därför på sig an­dra kärlriskfaktorer samt en högre risk för havandeskapsförgiftning. Christine Kremer understryker dock att antalet gravida som drabbas i hela Sverige är lågt, endast runt 30 per år.

Att få mens tidigt är också något som är kopplat till en högre risk för hjärt-kärl­sjukdomar och stroke senare i livet. Så även östrogenbaserade p-piller som ger en dubbelt så hög risk, jämfört med bland­preparat med östrogen och progesteron/gestagen. I de flesta länder har man dock gått ifrån helt östrogenbaserade preventivmedel.

– Vi ska inte heller glömma bort kvinnor i 50–60-årsåldern. Menopausen förstärker stroke­risken då blodtrycket ofta stiger till följd av stelare kärl. Den­na grupp kvinnor har dessutom ibland besvär i övergångsåldern och en allmän livsstress. Många tar hand om andra och glömmer bort att kolla upp sig själva.

Kvinnor mår sämre

Även under rehabiliteringen efter stro­ke finns det skillnader mellan män och kvinnor . Kvinnors stroke är generellt mer allvarlig och de mår sämre i större utsträckning än män. De deltar inte lika ofta i de rehabiliteringsprogram som er­bjuds och de drabbas oftare av depressi­on. Kvinnor koncentrerar sig i högre grad på den kognitiva återhämtningen och på­verkas mer av minnes-och talsvårigheter, medan män verkar vara lite mer pragmatiska och försöker bygga upp krop­pen igen.

– Behandlingen av stroke är den­samma för båda könen, men det är viktigt att sjukvårdspersonal är in­satta i skillnaderna mellan mäns och kvinnors olika symtom och förutsätt­ningar. Och självklart deras respek­tive utmaningar vid rehabiliteringen, avslutar Christine Kremer.

Text och bild: Åsa Hansdotter
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Vetenskap & Hälsa, 2024