Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Stöd som gör skillnad

Privata donationer kan vara skillnaden som gör forskningen möjlig. Alexandru Schiopu och Andreas Puschmann fick som unga forskare ta emot Bundy Academy's forskningspris, vilket hjälpt dem att bygga upp patientnära forskning om hjärtinfarkt respektive hjärnans ärftliga sjukdomar.

Alexandru Schiopu
Alexandru Schiopu är bland annat intresserad av ett protein som frisätts i stora mängder vid en infarkt. Vilken roll har detta protein i läkningen, och vad händer om man skulle hindra frisättningen – läker hjärtat snabbare då? Foto: Tove Smeds

I slutet av vårterminen varje år delas Bundy Academy's forskningspris ut till unga medicinforskare inom kardiologi och neurologi. Förutom själva prissumman innebär utnämningen att man blir del av ett nätverk av tidigare Bundy Academy prismottagare. Alexandru Schiopu och Andreas Puschmann var bland de första som tilldelades utmärkelsen år 2014, Alexandru inom kardiologi och Andreas inom neurologi. Prispengarna har de använt till att bygga upp forskning inom respektive fält. 

Alexandru Schiopu studerar processer i hjärtat som är involverade i läkning efter en hjärtinfarkt. 

– Vi behöver mer kunskap om vad som händer vid en infarkt. Varför går det bra för en del som drabbas, medan andra utvecklar hjärtsvikt trots att de får samma behandling?

Alexandru Schiopu är bland annat intresserad av ett protein som frisätts i stora mängder vid en infarkt. Vilken roll har detta protein i läkningen, och vad händer
om man skulle hindra frisättningen – läker hjärtat snabbare då? För att reda ut detta och för att lära sig mer om mekanismerna som är involverade vid en infarkt använder sig Alexandru dels av musstudier, dels av undersökningar av patienter som drabbats av hjärtinfarkt. 

Med hjälp av blodprover, magnetkameraundersökning och ekokardiografimätningar studerar Alexandru Schiopu hjärtats läkningsprocesser. Magnetkameran och ekokardiografin ger en ögonblicksbild av hur hjärtat såg ut vid tillfället för hjärtinfarkten, samt sex månader efter infarkten. Utifrån blodproven – som också tas vid dessa tillfällen – kan forskarna mäta olika molekyler i blodet och på så vis få ledtrådar om vad som främjar en god eller sämre utveckling hos patienten.

Blodprov två provrör
Blodprov kan bland annat visa vilka molekyler som finns i blodet vid en hjärtinfarkt och vilka mutationer vi bär på, och på så vis ge viktiga ledtrådar till forskningen. Foto: Mostphoto

– Vi hoppas kunna hitta signalämnen, så kallade biomarkörer, som kan användas för att veta vilka av patienterna som har hög risk att utveckla hjärtsvikt eller nya hjärtinfarkter.

För Alexandru Schiopu innebar priset från Bundy Academy att han kan finansiera studierna han nu genomför på hjärtinfarktpatienterna. Varje
ekokardiografiundersökning kostar runt 1000 kronor, och målet är att inkludera 500 patienter i studien.

– Utan pengarna från Bundy Academy hade jag inte haft möjlighet att kalla tillbaka patienterna på uppföljande studier. Men mer än så, utmärkelsen innebar också mycket för självförtroendet – någon tror på vad jag gör och vill satsa på mig, säger Alexandru Schiopu.

Andreas Puschmann
Andreas Puschmann kartlägger genetiska orsaker till ärftliga neurologiska sjukdomar, som till exempel Parkinsons sjukdom, genom att studera familjer med dessa sjukdomar. Foto: Tove Smeds

Andreas Puschmann fick också Bundy Academy's forskningspris första året det delades ut, inom neurologi. Han kartlägger genetiska orsaker till ärftliga neurologiska sjukdomar, som till exempel Parkinsons sjukdom, genom att studera familjer med dessa sjukdomar. Syftet med forskningen är att kartlägga de gener som orsakar sjukdomarna. Ibland är de specifika för Sverige, ibland finns de globalt.

– Det finns många olika mutationer man kan drabbas av och med hjälp av blodprov kartlägger vi alla patientens gener för att hitta mutationer som orsakar sjukdom. Upptäcker vi en gen som är kopplad till sjukdom är det lättare att sedan kartlägga sjukdomsmekanismen. Att känna till den kan leda till att nya behandlingar utvecklas och att vården individanpassas.


"Med hjälp av Bundy Academy har jag kunnat delfinansiera en person som hjälper mig att samla in de data som behövs till studierna."


Att vara ung forskare idag innebär både möjligheter och uppförsbackar. Andreas Puschmann berättar hur man som ung forskare kan hamna i ett moment 22. Forskare som redan har publicerat mycket i vetenskapliga tidskrifter har större chans att få finansiering. Men för att kunna sätta igång forskning som leder till publikationer, krävs pengar.

– Med hjälp av Bundy Academy har jag kunnat delfinansiera en person som hjälper mig att samla in de data
som behövs till studierna.

Andreas Puschmann lyfter också fram att nätverket kring Bundy Academy varit givande. – Vi har gemensamma tillfällen med presentationer där vi får möjlighet att ta del av vad de andra inom fältet gör. Det uppmuntrar både till nya idéer och ger upphov till samarbeten, säger Andreas Puschmann.

Text: Tove Smeds

 
Sidansvarig: