Tidigare Forskningens dag
Här kan du se filmer och ta del av tidigare års Forskningens dag.
Forskningens dag 2024 handlade om hur biologiskt kön och genus påverkar olika aspekter av hälsa och sjukdom.
Vetenskapliga arrangörer var Trine Apostolaki-Hansson och Christine Kremer.
Forskningens dag 2024 - se i evenemanget efterhand (Youtube)
Att leva en fysiskt aktiv livsstil kan förknippas med en rad olika hälsofördelar och påverkar vår hälsa i en positiv riktning. Vad händer egentligen i vår kropp när vi rör på oss? Kan träning användas som behandling vid ohälsa? Och kan det någonsin bli för mycket träning?
Forskningens dag 2023 hjälper oss navigera bland myter, sanningar och lögner om fysisk aktivitet och hälsa.
Vetenskapliga arrangörer var Eva Ekvall Hansson, Martina Svensson och Ola Hansson. Moderator var Ann-Marie Rauer.
Hur kan något som inte ens syns vända upp och ner på en hel värld?
Forskningens dag 2022 handlade om hur virus sprider sig och orsakar sjukdom. Vad kan vi göra för att behandla och stoppa virus? Och varför är de så svåra att kontrollera?
Vetenskapliga arrangörer för Forskningens dag 2022 var Joakim Esbjörnsson-Klemendz, Marianne Jansson och Patrik Medstrand. Moderator var Ann-Marie Rauer.
Artificiell intelligens har fått en ökande närvaro i våra liv och inte minst inom vården har man uppmärksammat möjligheten att använda AI. Men hur långt har vi kommit i användandet av AI? Och hur säkert är det?
Forskningens dag 2021 lotsade oss mot en bättre förståelse för vad AI kan användas till och vad det kan göra för vår hälsa. Vetenskapliga arrangörer för Forskningens dag 2021 var Sophia Zackrisson, Sonja Aits och Johan Nilsson.
Gentekniken är ett område som genomgått en svindlande utveckling de senaste åren. Idag kan vi kartlägga en människas hela arvsmassa på ett par dygn och utvecklingen lär knappas stanna av. Den så kallade gensaxen CRISPR har blivit forskarnas senaste verktyg för att inaktivera, byta ut eller korrigera enstaka fel i gener.
Hur används de nya genteknikerna idag? Och vad väntar runt hörnet?
Psykisk ohälsa är ett växande problem vi behöver tackla tillsammans. Den behandling som finns idag är otillräcklig. Hur kan morgondagens behandling och förebyggande arbete mot psykisk ohälsa se ut? Detta och mycket mer behandlades under Forskningens dag 2019.
– Ett ökande hot i antibiotikaresistensens tid. Sepsis (tidigare känt som blodförgiftning) är en akut och livshotande bakterieinfektion som kan orsaka stora skador. Vem som helst kan drabbas. Varje år insjuknar ca 40 000 svenskar och var femte av dem dör. Sepsis är svårt att diagnostisera snabbt och korrekt. Den ökande antibiotikaresistensen kräver nya sätt att behandla tillståndet. Vad orsakar sepsis och hur tar kroppen skada?
Att utsätta sig för för mycket sol kan vara farligt, men att undvika solljuset helt kan vara ännu farligare. Vad gör solljuset med vår hud, vårt skelett och våra inre organ? Hur mycket sol behöver vi för att hålla oss friska?
Vad fyller blodet för funktion i vår kropp? Hur kan man behandla blodcancer? Går det att göra blod från hudceller? Blodet är vårt största organ om man ser till antalet celler och blodet är en förutsättning för att våra organ och vår kropp ska fungera. Detta och mycket annat togs upp under 2016:s Forskningens dag.
Fetma är ett växande folkhälsoproblem som orsakar sjukdomar och lidande för den enskilde och stora kostnader för samhället. Varför blir man egentligen sjuk av fetma? Detta var en av flera frågor som besvarades under Forskningens dag 2015. Under arrangemanget presenterades forskning inom flera olika områden, bland annat forskning inom fettceller, diabetes, tarmbakterier, dolt fett, magsäcksoperationer och barnfetma. Men även hur man kan avhjälpa problem med fetma med hjälp av sin kost, träning och ett ändrat beteende.
Vad händer med hjärtat och hjärnan vid plötsligt hjärtstopp? Vilka insatser räddar liv och hur blir livet efter?
Hjärtat pumpar runt syrerikt blod till kroppens organ och vävnader under dygnets alla timmar. Under fosterstadiet börjar hjärtat slå vid tre veckors ålder och slår sedan tre miljarder gånger under en normal livstid. Alla organ i kroppen behöver ständig tillförsel av syre men hjärnan är mest känslig och klarar sig bara i några få minuter utan syre, innan skada uppstår. Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och i världen och innebär att hjärtats pumpförmåga upphör.