Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Tidigare Forskningens dag

Här kan du se filmer och ta del av tidigare års Forskningens dag.

Hur kan något som inte ens syns vända upp och ner på en hel värld?

Forskningens dag 2022 handlade om hur virus sprider sig och orsakar sjukdom. Vad kan vi göra för att behandla och stoppa virus? Och varför är de så svåra att kontrollera?

Vetenskapliga arrangörer för Forskningens dag 2022 var Joakim Esbjörnsson-Klemendz, Marianne Jansson och Patrik Medstrand. Moderator var Ann-Marie Rauer.

Forskningens dag 2022 - se i efterhand (YouTube)

Artificiell intelligens har fått en ökande närvaro i våra liv och inte minst inom vården har man uppmärksammat möjligheten att använda AI. Men hur långt har vi kommit i användandet av AI? Och hur säkert är det?

Forskningens dag 2021 lotsade oss mot en bättre förståelse för vad AI kan användas till och vad det kan göra för vår hälsa. Vetenskapliga arrangörer för Forskningens dag 2021 var Sophia Zackrisson, Sonja Aits och Johan Nilsson. 

Forskningens dag 2021 - se i efterhand (YouTube)

Gentekniken är ett område som genomgått en svindlande utveckling de senaste åren. Idag kan vi kartlägga en människas hela arvsmassa på ett par dygn och utvecklingen lär knappas stanna av. Den så kallade gensaxen CRISPR har blivit forskarnas senaste verktyg för att inaktivera, byta ut eller korrigera enstaka fel i gener.
Hur används de nya genteknikerna idag? Och vad väntar runt hörnet?

Forskningens dag 2020 - se i efterhand (YouTube)

Psykisk ohälsa är ett växande problem vi behöver tackla tillsammans. Den behandling som finns idag är otillräcklig. Hur kan morgondagens behandling och förebyggande arbete mot psykisk ohälsa se ut? Detta och mycket mer behandlades under Forskningens dag 2019. 

Forskningens dag 2019 - se i efterhand (vetenskap & hälsas webbplats)

– Ett ökande hot i antibiotikaresistensens tid. Sepsis (tidigare känt som blodförgiftning) är en akut och livshotande bakterieinfektion som kan orsaka stora skador. Vem som helst kan drabbas. Varje år insjuknar ca 40 000 svenskar och var femte av dem dör. Sepsis är svårt att diagnostisera snabbt och korrekt. Den ökande antibiotikaresistensen kräver nya sätt att behandla tillståndet. Vad orsakar sepsis och hur tar kroppen skada?

Forskningens dag 2018 - se i efterhand (vetenskap & hälsas webbplats)

Att utsätta sig för för mycket sol kan vara farligt, men att undvika solljuset helt kan vara ännu farligare. Vad gör solljuset med vår hud, vårt skelett och våra inre organ? Hur mycket sol behöver vi för att hålla oss friska?

Forskningens dag 2017 - se i efterhand (vetenskap & hälsas webbplats)

Vad fyller blodet för funktion i vår kropp? Hur kan man behandla blodcancer? Går det att göra blod från hudceller? Blodet är vårt största organ om man ser till antalet celler och blodet är en förutsättning för att våra organ och vår kropp ska fungera. Detta och mycket annat togs upp under 2016:s Forskningens dag.

Forskningens dag 2016 - se i efterhand (vetenskap & hälsas webbplats)

Fetma är ett växande folkhälsoproblem som orsakar sjukdomar och lidande för den enskilde och stora kostnader för samhället. Varför blir man egentligen sjuk av fetma? Detta var en av flera frågor som besvarades under Forskningens dag 2015. Under arrangemanget presenterades forskning inom flera olika områden, bland annat forskning inom fettceller, diabetes, tarmbakterier, dolt fett, magsäcksoperationer och barnfetma. Men även hur man kan avhjälpa problem med fetma med hjälp av sin kost, träning och ett ändrat beteende.

Forskningens dag 2015 - se i efterhand (vetenskap & hälsas webbplats)

Vad händer med hjärtat och hjärnan vid plötsligt hjärtstopp? Vilka insatser räddar liv och hur blir livet efter?

Hjärtat pumpar runt syrerikt blod till kroppens organ och vävnader under dygnets alla timmar. Under fosterstadiet börjar hjärtat slå vid tre veckors ålder och slår sedan tre miljarder gånger under en normal livstid. Alla organ i kroppen behöver ständig tillförsel av syre men hjärnan är mest känslig och klarar sig bara i några få minuter utan syre, innan skada uppstår. Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och i världen och innebär att hjärtats pumpförmåga upphör.

Forskningens dag 2014 - se i efterhand (vetenskap & hälsas webbplats)