Tidigare Forskningens dag
Här kan du se filmer och ta del av de senaste årens Forskningens dag.
Forskningens dag 2025 handlade om barns och ungas psykiska hälsa.
Vetenskapliga arrangörer var Emma Claesdotter-Knutsson, Sebastian Lundström och Eva Serlachius.
Se videoinspelning från Forskningens dag den 5 november 2025 (YouTube)
Forskningens dag 2024 handlade om hur biologiskt kön och genus påverkar olika aspekter av hälsa och sjukdom.
Vetenskapliga arrangörer var Trine Apostolaki-Hansson och Christine Kremer.
Forskningens dag 2024 - se i evenemanget efterhand (Youtube)
Att leva en fysiskt aktiv livsstil kan förknippas med en rad olika hälsofördelar och påverkar vår hälsa i en positiv riktning. Vad händer egentligen i vår kropp när vi rör på oss? Kan träning användas som behandling vid ohälsa? Och kan det någonsin bli för mycket träning?
Forskningens dag 2023 hjälper oss navigera bland myter, sanningar och lögner om fysisk aktivitet och hälsa.
Vetenskapliga arrangörer var Eva Ekvall Hansson, Martina Svensson och Ola Hansson. Moderator var Ann-Marie Rauer.
Hur kan något som inte ens syns vända upp och ner på en hel värld?
Forskningens dag 2022 handlade om hur virus sprider sig och orsakar sjukdom. Vad kan vi göra för att behandla och stoppa virus? Och varför är de så svåra att kontrollera?
Vetenskapliga arrangörer för Forskningens dag 2022 var Joakim Esbjörnsson-Klemendz, Marianne Jansson och Patrik Medstrand. Moderator var Ann-Marie Rauer.
Artificiell intelligens har fått en ökande närvaro i våra liv och inte minst inom vården har man uppmärksammat möjligheten att använda AI. Men hur långt har vi kommit i användandet av AI? Och hur säkert är det?
Forskningens dag 2021 lotsade oss mot en bättre förståelse för vad AI kan användas till och vad det kan göra för vår hälsa. Vetenskapliga arrangörer för Forskningens dag 2021 var Sophia Zackrisson, Sonja Aits och Johan Nilsson.
Gentekniken är ett område som genomgått en svindlande utveckling de senaste åren. Idag kan vi kartlägga en människas hela arvsmassa på ett par dygn och utvecklingen lär knappas stanna av. Den så kallade gensaxen CRISPR har blivit forskarnas senaste verktyg för att inaktivera, byta ut eller korrigera enstaka fel i gener.
Hur används de nya genteknikerna idag? Och vad väntar runt hörnet?