Då:

Diabetes har varit känd i tusentals år, även om orsaken till sjukdomen varit omtvistad. En del läkare hävdade att diabetes var en nervsjukdom, andra att sjukdomen berodde på en hjärnskada eller att den var resultatet av vidlyftiga sexuella utsvävningar. Under senare delen av 1800-talet växte en samstämmighet fram, om att det enda som fungerade var olika former av strikta dieter. En av dessa var fett- och vinkuren vars företrädare var den svenske läkaren och lundaprofessorn Karl Petrén, som bannlyste kolhydrater till förmån för fettrik kost och alkohol.

Före upptäckten av insulin, var dödssiffrorna bland diabetiker skrämmande höga. Ett barn som insjuknade levde upp till ett och ett halvt år efter diagnos. En 40-åring kunde räkna med ungefär fyra år kvar att leva. Genombrottet för diabetesbehandling kom 1921, när den kanadensiska läkaren Frederick Banting lyckades utvinna insulin ur bukspottskörteln på hundar och framgångsrikt behandlade andra hundar med diabetes. Med några få insulininjektioner kunde nu patienter hämtas tillbaka till livet och den dödliga sjukdomen blev behandlingsbar. 

Nu:

Diabetes ökar kraftigt och varje år insjuknar 800 barn i typ 1-diabetes i Sverige. Idag lever en halv miljon svenskar med någon form av sjukdomen. Men diabetes är inte längre en gåta. Vi vet att det är kroppens immunförsvar som angriper de insulinproducerande cellerna i en autoimmun process vid typ 1 diabetes. Vid typ 2 krävs en genetisk belastning tillsammans med ogynnsamma livsstilsfaktorer. Sjukdomen grupperas nu även i flera undergrupper där behandlingen och prognos är olika. En av de stora forskningsupptäckterna från Lunds universitet, är upptäckten av de specifika antikroppar som man numera rutinmässigt mäter i blodet på de som insjuknat i diabetes och på så sätt ställa diagnosen typ 1 diabetes.
 
Hindrik Mulder är diabetesforskare på Lunds universitet. I sin forskning tar han hudceller från diabetespatienter och programmerar om dessa till stamceller. Dessa stamceller kan i sin tur utvecklats till insulinproducerande celler. Cellerna används för att studera hur sjukdomen uppstår men på längre sikt är tanken är att återinföra dessa i patienten så att de börjar producera insulin i kroppen. Forskarna försöker också hitta markörer som kan kopplas till de olika undergrupperna av sjukdomen, för att bättre kunna förutspå sjukdomsförloppet och i förlängningen kanske kunna förhindra att sjukdomen bryter ut.

Läs om Hindrik Mulders forskning på Vetenskap & Hälsa

Information om Hindrik Mulder i Lunds universitets databas