Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Kan snälla bakterier motverka typ 1-diabetes?

Kan man ge bebisar ”snälla bakterier” och därigenom förebygga diabetes typ 1? De studier som gjorts hittills har varit för små för att svara på det. Men nu pågår en stor multicenterstudie till vilken skånska nyfödda barn inkluderas, och som vill ge tydligare svar.

Det är något av ett mysterium. Antalet barn som insjuknar i diabetes typ 1 är mycket högre idag än för 20 år sedan, men ingen vet riktigt varför. Och det handlar inte om att vi är bättre på att diagnostisera sjukdomen.

– Det finns inga mörkertal inom den här sjukdomen; om någon insjuknar märks det. Den nordiska genetiken har inte heller ändrats, så det beror inte på generna. Men vi ser att barn insjuknar tidigare, och allt fler blir sjuka, säger Markus Lundgren, forskare vid Lunds universitet.

Porträtt Markus Lundgren foto Tove Smeds
Markus Lundgren undersöker om en mer balanserad tarmflora hos små barn kan minska risken för typ 1-diabetes. Foto :Tove Smeds

Något startar autoimmun reaktion hos små barn

Teorierna spretar, men eftersom sjukdomen börjar utvecklas i tidig ålder måste det vara något som sker tidigt i livet. En del menar att det är något i vår miljö som är vanligare nu än förr, och som vi utsätts för tidigt. För att man ska drabbas krävs också en genetisk sårbarhet, det är därför sjukdomen är vanligare i Norden än i resten av världen. Men enbart genetiken räcker inte som förklaring.

– Något tänder den ”immunologiska gnistan” som gör att kroppen utvecklar en autoimmun reaktion. Immunförsvaret börjar attackera betacellerna i bukspottkörteln, insulinproduktionen störs och personen blir sjuk. Mycket talar för att detta sannolikt startar i samband med en vanlig virusinfektion, förklarar Markus Lundgren, som också är barn­läkare vid Centralsjukhuset Kristianstad.

Vi ser att barn insjuknar tidigare och allt fler blir sjuka

Stärka tarmfloran

Det här kan man se i blodet eftersom vi utvecklar antikroppar mot insulin som visar på att processen är i gång. Dessa upptäcks vid ungefär ett års ålder. Har man en sådan sorts antikropp i blodet ökar risken något för att utveckla sjukdomen, med två antikroppar har man första stadiet av diabetes typ 1.

Skulle det gå att stärka immunförsvaret och därmed minska risken för sjukdomen? Sedan tidigare har man sett att barn som utvecklar antikropparna mot de insulinproducerande betacellerna har en obalans i tarmfloran perioden innan dessa antikroppar bildas. En studie ledd från Tyskland som Markus Lundgren medverkar i ska undersöka just detta. Drygt 1100 spädbarn har inkluderats och de slumpas till att antingen få en vanlig grupp av probiotiska bakterier som finns naturligt i tarmen, så kallade lactobaciller, eller att hamna i en kontroll­grupp. Lactobacillen som används i studien går inte att köpa i mataffären.

Lära immunförsvaret rätt

Det handlar helt enkelt om att man vill ha mer fördelaktiga mikrober och bakterier i tarmarna, i stället för dem som orsakar skada. Och sedan mäta om det gör någon skillnad i sjukdomsutveckling. Betacellerna utvecklas under senare delen av fosterlivet och fram tills att vi är ett år gamla. Då avgörs hur många beta­celler vi kommer att få under livet.

– Nu tillför vi snälla bakterier innan bukspottskörtelns celler är färdigbyggda. Samtidigt mognar barnens tarmflora fram under den här tiden. De två första åren är den stökiga perioden, sedan landar tarmen i en jämvikt. Kan det vara så att de snälla bakterierna puffar immunförsvaret åt rätt håll tack vare att tarmfloran blir mindre ilsken?

Borde ge svar om probiotika

För att följa och förstå vad som sker i tarmfloran samlar forskarna in avföringsprov, både på de barn som får lacto­baciller och de som ingår i kontrollgruppen. Markus Lundgren hoppas att studien ska kunna reda ut om probiotika kan få immunförsvaret att tolerera, inte angripa, betacellerna. Och om det i så fall leder till att man minskar antalet sjukdomar.

– Det finns många påståenden om att probiotika kan hjälpa mot kolik, mot diabetes – och annat. Men kan vi se ökad hälsa hos de barn vi behandlar? Vi borde med den här studien kunna antingen belägga det, eller slå hål på påståendena. Jag hoppas att vi kan få reda på mer vad som sker precis innan man insjuknar.

Om allt går som planerat beräknas resultaten från studien kunna presenteras 2028.


Text och bild: Tove Smeds
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Vetenskap & Hälsa, 2024
 

Vad är probiotika?

Kan man ge bebisar ”snälla bakterier” och därigenom förebygga diabetes typ 1? De studier som gjorts hittills har varit för små för att svara på det. Men nu pågår en stor multicenterstudie till vilken skånska nyfödda barn inkluderas, och som vill ge tydligare svar.

Enligt WHO är definitionen av probiotika ”en levande mikroorganism som, när de administreras i rätt mängder, ger en gynnsam hälsoeffekt”. Det handlar om mikrober, snälla bakterier, som när de ges ska återställa mag-tarmfloran så den blir mer hälsofrämjande.

I EU finns det inga kosttillskott eller livsmedel som får kallas probiotika. För i EU ska alla påståenden om livsmedel som antyder fördelar för människors hälsa vara vetenskapligt bevisade och idag finns det inte några sådana godkända bevis om probiotiska mikroorganismer.
Källa: Livsmedelsverket