Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Holger och vetenskapen – arvet efter en industriman

När Holger Crafoord satsade sina intjänade medel i det nya företaget Gambro, hade han egentligen inga garantier för att det skulle lyckas. Men han trodde på professor Nils Alwalls idé om att konstruera en artificiell njure.

Ebba Fischer/Holger Crafoord/Lennart Nilsson
Ebba Fischer, ordförande i Crafoordska stiftelsen och Lennart Nilsson, VD för Crafoordska stiftelsen framför ett porträtt av stiftelsens grundare Holger Crafoord. Foto: Håkan Röijder

Arvet efter filantropen och industrimannen Holger Crafoord har lett till att Crafoordska stiftelsen delat ut över 1,5 miljarder i bidrag för olika ändamål, varav en stor del till medicinsk forskning vid Lunds universitet. Det var så Holger Crafoord ville ha det: han menade att det var tack vare forskare som Gambro blev så lyckat. Nu var det hans tur att ge tillbaka till samhället.

Holger Crafoord grundade Crafoordska stiftelsen 1980, två år före sin död. Han visste att en börsnotering av företaget skulle bli stort och att de tre miljoner han donerade i onoterade Gambro-aktier till stiftelsen skulle bli värdefulla.

Idag har stiftelsen delat ut över 1,5 miljarder i bidrag för olika ändamål, varav en stor del till medicinsk forskning vid Lunds universitet.

– I första hand ville Holger stödja vetenskapen, men han ville även hjälpa unga människor att utvecklas, säger Lennart Nilsson, VD för Crafoordska stiftelsen.


”Morfar ville ge tillbaka”


Ebba Fischer, ordförande i Crafoordska stiftelsen och Holger Crafoords barnbarn, berättar att Holgers mamma Hanna hade en sparbössa på disken i sin affär. I den kunde kunderna lägga pengar och bidra till Holgers utbildning.

– Morfar hade rätt små förutsättningar att gå i skola och ta sig framåt. Men han fick den möjligheten, något han sedan ville att fler skulle få. Han är känd som entreprenör och direktör, men han var inte enbart det. Han var också en humanist, säger Ebba Fischer.

Idag finns inga kopplingar till Gambro, men det kapital som kom från aktierna har genom god förvaltning vuxit till 3,2 miljarder kronor. Ett kapital
som gör det möjligt för stiftelsen att fortsätta stötta vetenskap och unga. Stiftelsens stadgar ligger som grund för vad man väljer att donera till.

– De som hjälpte morfar att grunda stiftelsen var kloka, vi har rörelsefrihet samtidigt som vi har stadgarna att hålla oss till. De rör ändamål som fortsätter att vara aktuella, säger Ebba Fischer.

Förutom att stödja forskning, ger stiftelsen även humanitära bidrag. Behoven är stora inom båda områden.

– Vi får varje år in ungefär 600 ansökningar inom det vetenskapliga fältet och 400 när det gäller humanitära bidrag, säger Lennart Nilsson.

Ebba Fischer
- Ibland frågar folk hur det känns att ha makt i forskarvärlden. Men det tycker jag inte att vi har. Däremot har vi möjlighet att påverka, och framför allt kan vi gå in och stötta en del annorlunda initiativ, säger Ebba Fischer. Foto: Håkan Röijder

En av de satsningar vid Medicinska fakulteten som Crafoordska stiftelsen engagerat sig i är Palliativt utvecklingscentrum som arbetar med forskning, utveckling och utbildning när det gäller vård av människor i livets slutskede. Ebba Fischer berättar hur initiativet startade:

– Mormor var en av de första patienterna på Lunds hospice och när vi hörde att det skulle läggas ned, reagerade vi. Vi hade fin erfarenhet av det, och tyckte att det var ett bra alternativ i den palliativa vården, säger Ebba Fischer.

Men stiftelsen har inte till uppdrag att stödja vården, utan vetenskaplig undervisning och forskning. Istället föddes idén om ett palliativt utvecklingscentrum. Tillsammans med Lunds universitet, Region Skåne och andra forskningsstiftelser arbetade Crafoordska stiftelsen fram en lösning som garanterade långsiktighet, bland annat i form av en professur vid Lunds universitet. Sammanlagt 60 miljoner har investerats. Engagemanget från Crafoordska stiftelsen för centrumet är stort:

– Vi håller oss uppdaterade om vad som händer, vilka kurser som startar och hur verksamheten utformas. I det här fallet blir det extra betydelsefullt för oss med uppföljning eftersom att vi är intresserade och angelägna om att det ska bli bra. Och det har det blivit, säger Ebba Fischer

Crafoordska stiftelsen donerar också 5 miljoner till Forum Medicum, som kommer att bli ett medicinskt och hälsovetenskapligt kunskapscentrum vid Medicinska fakulteten. 

– Det är ett spännande projekt där man under ett och samma tak samlar bland annat medicinare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. På så vis kan de samarbeta i sin forskning kring patienterna, säger Ebba Fischer.

Ebba Fischer är själv utbildad sjukgymnast och har arbetat på neurokirurgiska mottagningen vid Skånes universitetssjukhus.

– Jag har sett hur viktigt det är att olika yrkeskategorier samarbetar kring patienterna. Forum Medicum kommer att göra det lättare att samverka över ämnesgränserna, vilket jag tror är positivt även för forskningen, säger Ebba Fischer.


"Allt fler vill vara med och se till att de pengar man byggt upp kan göra nytta inom ett område man själv är angelägen om att stötta."


Lennart Nilsson, som tidigare var ordförande för Lunds universitet, konstaterar att det blir allt vanligare att svenskar donerar pengar till forskning.

– Det sprider sig. Allt fler vill vara med och se till att de pengar man byggt upp kan göra nytta inom ett område man själv är angelägen om att stötta. Det blir allt mer specifikt vad folk vill donera till, säger Lennart Nilsson.

Både Ebba Fischer och Lennart Nilsson poängterar hur viktigt det är med en bra relation mellan de som donerar medel och mottagarna av gåvorna. På Lunds universitet finns en donationsverksamhet som hjälper dem som önskar ge till forskningen, så att processen ska fungera så smidigt som möjligt.

– Det är viktigt att ha bra relationer till universitetet och donationsverksamheten, vilket vi idag har, säger Ebba Fischer.

Det har gått mer än 30 år sedan Holger Crafoord grundade Crafoordska stiftelsen. Frågan är vad Holger och hans mamma Hanna hade tänkt om de sett utvecklingen idag?

– Hanna hade varit jättestolt, det är jag övertygad om. Morfar Holger hade ju själv varit med och byggt upp något stort från i princip ingenting. Han hade nog inte varit lika överraskad. Men jag tror han skulle vara stolt också, säger Ebba Fischer.

Text: Tove Smeds


Crafoordska Stiftelsen

GRUNDADES AV HOLGER CRAFOORD 1980
Ur stadgarna: Ska utan vinstsyfte för viss enskild person eller organisation främja vetenskaplig undervisning och forskning samt vård, fostran och utbildning av barn och ungdom. Ska även främja välgörande, sociala, konstnärliga, idrottsliga eller eljest allmännyttiga ändamål. Det vetenskapliga rådet, som består av forskare från olika discipliner, bereder ansökningarna till de vetenskapliga utlysningarna som görs två gånger om året. Ungefär 90 miljoner kronor delas ut varje år, varav cirka 60 miljoner kronor till vetenskaplig forskning.

Crafoord
Holger Crafoord och Nils Alwall vid Gambros första konstgjorda njure. Fotokälla: Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet
 
Sidansvarig: