Vaccin bästa vapnet mot antibiotikaresistens
Varje år dör hundratusentals människor världen över av infektioner som inte längre går att behandla med befintliga antibiotika. Forskaren Kristian Riesbeck förklarar hur antibiotikaresistens sprids, vad vi kan göra för att bromsa utvecklingen – och varför vaccin är ett viktigt vapen.
Ju mer vi använder antibiotika, desto skickligare blir bakterierna på att utveckla försvar mot behandlingar med de olika antibiotika som står till buds. Situationen börjar att bli akut och om sjukvården står utan effektiva antibiotika kan det på sikt bli livsfarligt att genomföra vanliga operationer som kejsarsnitt, cancerkirurgi eller höftledsbyten.
– När vi använder antibiotika i onödan, eller avslutar en behandling för tidigt, får de bakterier som är resistenta en överlevnadschans. De kan sedan föra vidare denna egenskap till nya bakterier, vilket gör att antibiotikaresistensen sprider sig, säger Kristian Riesbeck, professor i klinisk bakteriologi vid Lunds universitet.
Antibiotikaresistens betyder att bakterier överlever en antibiotikabehandling som tidigare dödade dem. De flesta resistenta bakterier är ofarliga för friska människor, men kan vara farliga om man får immundämpande behandling eller om immunsystemet är försvagat på annat sätt. För att minska resistensutvecklingen har hälso- och sjukvården under senare år stramat åt antibiotikaförskrivningen.
– Historiskt, och på vissa håll i världen än idag, har det behandlats med antibiotika i onödan och överanvändning bidrar till resistensen vi ser idag. Det har delvis berott på okunskap. Idag är vi är mer restriktiva med antibiotika – men det är fem i tolv, säger Kristian Riesbeck.
Det pågår forskning för att ta fram snabbare diagnostiska och mer träffsäkra tester.
– Om vi snabbt kan identifiera vilken bakterie som orsakar en infektion kan vi ge rätt behandling direkt och undvika onödig antibiotikaanvändning.
Även om antibiotika har varit och fortfarande är mycket framgångsrikt mot bakterier, så är vaccinationer en mer hållbar lösning för att bekämpa infektionssjukdomar, menar Kristian Riesbeck. Vacciner har redan utrotat flera sjukdomar, till exempel den oerhört smittsamma virussjukdomen smittkoppor. I det allmänna svenska vaccinationsprogrammet vaccinerar vi oss mot flera bakteriesjukdomar, till exempel difteri, stelkramp och pneumokocker.
Nytt vaccin skulle rädda liv
Kristian Riesbeck vill med sin forskning hitta strategier för att minska den totala sjukdomsbördan av bakteriella luftvägs-infektioner, som drabbar stora patientgrupper. Bland annat är han intresserad av yttermembran-vesikler, pyttesmå blåsor som bakterierna producerar och släpper från sin cellyta.
– Dessa vesikler används som “granater” av bakterierna mot kroppens immunförsvar för att överleva vid en infektion. Vi vill förstå hur dessa vesikler skapas och vad de består av, för att kunna använda ämnena i dem i nya vaccin.
Forskargruppen utgår från luftvägsbakterien Haemophilus influenzae som orsakar öron- och lunginflammation, och som patienter med KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, ofta är bärare av.
En annan spännande del av forskningen handlar om att utveckla vaccin mot Klebsiella pneumoniae, en av de bakterier som orsakar mest dödlighet globalt och som man misstänker står för 20 procent av alla dödsfall orsakade av resistenta bakterier. Målet med vaccinutvecklingen är att skapa starkare och mer långvariga immunsvar.
– Antibiotikaresistens är en av vår tids stora hälsoutmaningar, men forskningen ger hopp. Genom att utveckla bättre diagnostik, vara restriktiva med antibiotika och satsa på nya vacciner kan vi bromsa utvecklingen och skydda framtida generationer, säger Kristian Riesbeck.
Text & foto: Tove Smeds
Artikeln har tidigare publicerats i tidskriften Vetenskap & Hälsa våren 2025.