Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Cancer

På 1950-talet var en cancerdiagnos nästan en dödsdom – inte ens var tredje person som insjuknade överlevde sin sjukdom. Sedan dess har mycket hänt och prognosen för många cancerdiagnoser har förbättrats avsevärt. Men fortfarande återstår utmaningar att lösa för både de drabbade och deras närstående. Cancer uppstår när normala celler i vävnader av olika anledningar förändras och börjar dela sig okontrollerat. Att detta sker beror på att spärrar för tillväxt har släppt eftersom cellernas arvsmassa har ändrats. För att kunna förbättra dagens diagnostik och behandling behövs mer kunskap om hur omvandlingen från en normal till en cancersjuk vävnad går till.

 

Barn som sitter i en kvinnas knä. Foto.

Vår forskning

Från klinik till forskning

Vid Lunds universitet genomsyras forskningen av samarbeten mellan de kliniknära forskarna och de som arbetar med grundforskning. Detta är nödvändigt för att på ett effektivt sätt kunna bekämpa cancer och nå nya landvinningar för patientens bästa. Fördelen med denna närhet mellan akademi och klinik är möjligheten att fånga upp relevanta frågor som de forskare som arbetar inom vården stöter på i sitt dagliga arbete. I samarbete med forskare med kunskap om cellbiologi eller biokemi går det sedan att söka vägar för att lösa problemen. Läkare har till exempel sett att förekomsten av lungcancer hos människor som aldrig har rökt ökar och nu bedrivs forskning för att ta reda på vilka genetiska förändringar som finns i just icke-rökares tumörer.

Stress vid cancerdiagnos

Vid Lunds universitet finns en stark tradition av att både samla in och forska på biologiskt material från patienter, som sparas i så kallade biobanker. Exempelvis finns ett unikt register där blodprover och tumörvävnad från mer än 10 000 bröstcancerpatienter samlats in och analyserats med avancerad molekylärbiologisk metodik. Det heter SCAN-B, The Swedish Cancerome Analysis Network – Breast, och med hjälp av detta register pågår nu flera intressanta studier. I en studie ska forskare för första gången se om det finns en koppling mellan patientens gener och psykologiska motståndskraft, alltså förmågan att anpassa sig till situationen – exempelvis att hantera den stress det innebär att få en cancerdiagnos.

Samband – kost och cancer

I en annan studie som inleddes år 1991, Malmö Kost Cancer-studien, vill forskarna kartlägga sambanden mellan kost och cancer. Nu när cirka trettio år har gått bjuds de ursprungliga deltagarnas barn och barnbarn in att delta i studien. Därmed kan kunskapen öka om samspelet mellan livsstil och ärftliga faktorer som påverkar risken att utveckla cancer.

Analys av tumörens arvsmassa

År 2016 öppnades Centrum för Molekylär Diagnostik inom Region Skåne, i nära samarbete med forskare vid Lunds universitet. Här arbetar man med så kallad genetisk profilering av tumörer, vilket innebär att forskarna analyserar en tumörs arvsmassa för att ta reda på vilka genetiska förändringar som orsakat den. Sådan profilering kan ge värdefulla svar på frågor om vilken behandling som bör användas, eller om vissa typer av förändringar i tumören går att koppla till bättre eller sämre prognos för den som drabbats.

En viktig del av arbetet är att förbättra möjligheterna att tidigt fånga upp eventuella återfall, alltså om cancern kommer tillbaka efter avslutad behandling. Därför studerar forskarna i detalj tumörcellerna och letar efter de förändringar som skett jämfört med hur det såg ut i originaltumören. Förhoppningen är att detta ska bidra till att hitta markörer som kan komma att användas för att bedöma hur aggressiv en viss tumör är.

Fler fall av bröstcancer upptäcks och behandlas i tid

Forskning som utförts vid Lunds universitet är ofta i mediernas fokus. I ett projekt som har fått mycket uppmärksamhet har lundaforskare studerat en ny variant av mammografi, så kallad brösttomosyntes. Denna avbildningsmetod kallas också 3D-mammografi, eftersom den ger en tredimensionell bild av bröstet, medan vanlig mammografi ger en tvådimensionell bild. En stor studie med sammanlagt 15 000 skånska kvinnor visade att det går att hitta 34 procent fler tumörer med hjälp av brösttomosyntes, jämfört med vanlig mammografi, något som kan leda till att fler fall av bröstcancer upptäcks och behandlas i tid.

Omvandling av aggressiva cancerceller 

Inom grundforskningen har forskare visat att cancerceller ”pratar med” celler i den omgivande vävnaden. Nu undersöker forskare hur det här går till, bland annat vid bröstcancer. Ungefär två tredjedelar av all slags bröstcancer är av så kallad hormonberoende typ och har god prognos, eftersom det då går att blockera östrogen och därigenom hämma tumörernas tillväxt. Men i 10-15 procent av fallen är 12 tumörerna okänsliga för hormoner och därmed mer svårbehandlade. Denna cancerform kallas basal bröstcancer och drabbar ofta yngre kvinnor. Forskningsfynd visar att tumörcellernas kommunikation med omgivande celler i bindväven driver tumörcellerna att omvandlas till en mer aggressiv cancer, okänslig för hormoner. När forskare vid Lunds universitet blockerade samtalsvägen med ett experimentellt läkemedel omvandlades de aggressiva tumörcellerna till hormonkänsliga igen vilket gör dem tillgängliga för behandling med hormonblockerande läkemedel.

Dekorativ bild på växt mot blå himmel.

Framtida utmaningar

Den cancer som har bäst prognos är den som aldrig uppstår. Så hur kan vi bli bättre på att förebygga cancer? Det är något som preventionsforskare studerar närmare. Samtidigt bedrivs forskning för att ta fram nya och finslipa befintliga diagnosmetoder. Utgångspunkten är att tidig upptäckt av sjukdomen tydligt kan kopplas till bättre förutsättningar för en lyckad behandling. Genom att lära sig mer om hur olika tumörer beter sig, hoppas forskarna också finna sätt att individanpassa och skräddarsy behandlingen så att den ger bästa effekt, men med så få biverkningar som möjligt. Och när det inte längre finns någon botande behandling att ge, är den palliativa omvårdnadsforskningen av största värde. Den krävs för att utveckla metoder för hur människor med cancer ska få bästa möjliga vård och även i livets slutskede kunna upprätthålla god livskvalitet.

Text: Medicinska fakultetens kansli i samarbete med vetenskapsjournalist Lotta Fredholm

Stöd medicinsk forskning 

Så kan du ge en gåva.

"I Sverige får mer än 60000 personer årligen en cancerdiagnos och var tredje nu levande person beräknas drabbas av cancer under sin livstid."

Vill du stödja vår forskning inom cancer?

Om du vill ge en gåva till forskning om cancer kan du sätta in pengar på universitetets bankgiro 830-6599. Ange då ditt namn och kontaktuppgifter samt ”Cancer”.