Lennart Kaij (1924-1985)  inledde sin karriär vid psykiatriska kliniken i Lund, där han disputerade 1960 på en avhandling betitlad ”Alcholism in twins. A study in the etiology and sequels of abuse of alcohol.” Han använde sig då av professor Erik Essen-Möllers register över alla tvillingar födda i Skåne efter 1890, som gör det möjligt att särskilja de genetiskt identiska enäggstvillingparen från de tvåäggiga.

Han fann då bland annat att om en av tvillingarna uppfyllde kriterierna för kronisk alkoholism, så gjorde även den andre det i 54 procent av fallen i fråga om enäggstvillingar. Motsvarande siffra för tvåäggstvillingar var 32 procent. Avhandlingen tillmättes stor betydelse och ledde till en docentur och tjänst som klinisk lärare 1960. 

Kvinnors hälsa i centrum

Under senare delen av 1960-talet ägnade sig Lennart Kaij, i samarbete med Lennart Jacobsson på kvinnokliniken åt forskning om psykisk ohälsa hos kvinnor i anslutning till barnafödande, abort, missfall och sterilisering. 

Han handledde Åke Nilsson, som 1970 disputerade på en avhandling om kvinnors emotionella anpassning  och psykiska hälsa i anslutning till barnafödande.  Nils Uddenberg och Per Nettelbladt, som båda kom att bli framträdande företrädare inom svensk psykiatri, disputerade också på avhandlingar med anknytande teman.

Vid mitten av 60-talet insåg Lennart Kaij, fostrad i en konstitutionell-organisk skola, nödvändigheten att också anlägga dynamiska betraktelsesätt. Han sökte tjänstledighet för att under några månader 1967 besöka Tavistockkliniken i London och delta i psykoanalytikern Michael Balints seminarier, vilka gick ut på att ge deltagarna möjlighet att reflektera över förhållningssätt och bemötande av ”problempatienter”.

Efter hemkomsten startade Lennart Kaij den första Balintgruppen i Sverige och började samtidigt utbilda nya handledare.  Han initierade också en översättning av Balints bok ”The doctor, his patient and the illness” och skrev förordet till boken. Genom åren är det ett mycket stort antal allmänläkare, som deltagit i sådana grupper och sett det som en värdefull del av sin fortbildning. Han påbörjade också en flerårig psykoanalys, utbildade sig till psykoterapeut och psykoterapihandledare.  

Gjorde avtryck i studenternas utbildning

Efter att 1967 ha förlorat en infekterad professorsstrid i Lund sökte han sig till Malmö, där han senare kunde tillträda klinikens första professur.  

I Malmö inledde Lennart Kaij ett omfattande förändringsarbete mot en teambaserad arbetsmodell med betoning av kontinuitet och tillgänglighet och med utbildning och handledning för all personal. Det är samma principer, som präglade Nackaprojektet och den sektoriserade vårdorganisation, som ungefär samtidigt initierades av Bengt Berggren och Johan Cullberg. 

Liknande principer vägledde honom också till en ny modell för att tillgodose de somatiska klinikernas behov av psykiatriska konsultationer med en fast, namngiven specialist som ansvarig och som också kunde delta i samråd och bidra till gemensam kompetensutveckling. 

Lennart Kaij initierade också radikala förändringar på utbildningsområdet, både avseende psykiatrikursen och inom hela medicinarutbildningen. Han var drivande till att ämnet ”Medicinsk psykologi och samhällsmedicin” infördes i landet 1974 och också för att den statliga psykoterapiutbildningen i södra Sverige blev förlagd till Malmö, 1984.

Parallellt med kliniskt arbete och utbildning var Lennart Kaij oupphörligt  verksam som forskare. Under Malmöåren låg fokus framförallt på riskfaktorer i samband med barnafödande för kvinnor med tidigare dokumenterad psykisk ohälsa och om metoder för stöd och förebyggande insatser för såväl mor som barn.  

Hängiven och ibland provocerande

Som person var Lennart Kaij entusiastisk och oerhört engagerad i allt han företog sig. Han var frispråkig, kunde upplevas som provokativ. Men för oss som under någon period varit verksamma i hans närhet var det svårt att inte ryckas med av hans engagemang och hängivenhet.                                                                      

Lennart Kaij avled 1985, alldeles för tidigt, bara 61 år gammal.

Text: Greger Ahnlund
Bildkälla: Psykiatriska klinikens arkiv, Skånes universitetssjukhus/Sten Theander

Läs en utförligare biografisk skildring, inkluderande referenser om Lennart Kaij på Sydsvenska Medicinhistoriska sällskapets hemsida