Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Bästa behandling vid hjärtstopp – ny omfattande studie ska ge svar

hjärtlungräddning på person som fått hjärtstopp. foto
Bild: iStocl/Chalabala

Riktlinjerna för hur hjärtstopp ska behandlas varierar mellan länder och kunskapsunderlaget för behandlingsstrategierna är begränsat. Nu genomförs en stor internationell studie som vill besvara några av de viktigaste frågorna. 3500 patienter ska inkluderas och forskarna undersöker effekterna av nedkylning vid feber, blodtryckskontroll och nedsövning vid hjärtstopp.

Enbart i Sverige drabbas omkring 6 000 personer varje år av hjärtstopp utanför sjukhus, en siffra som blir betydligt högre om man även räknar med de som drabbas medan de är inlagda på sjukhus. Tidiga insatser som hjärtlungräddning är avgörande för att rädda liv, men så få som var tionde person överlever. Och de som överlever det akuta hjärtstoppet behöver oftast intensivvård och drabbas inte sällan av bestående skador i hjärnan.

Eftersom vi kommer att inkludera en så stor grupp patienter passar vi på att studera flera olika saker i samma studie

– Evidensen är svag för vilka insatser som ger bäst effekt och dagens behandling vilar på osäkra data, säger Niklas Nielsen, professor vid Lunds universitet och intensivvårdsläkare vid Helsingborgs lasarett. Han ledde TTM-studierna som publicerades i New England Journal of Medicine 2013 och 2021 och som visade att nedkylning till 33 grader vid hjärtstopp inte förbättrade överlevnaden. Resultatet från studierna har kommit att påverka riktlinjer runt om i världen.

Nu tar man forskningen ytterligare ett steg framåt. I en omfattande klinisk multicenterstudie undersöker forskarna effekt av:

  • nedsövning – djup eller minimal
  • feberbehandling ­– med eller utan nedkylningsapparatur
  • blodtrycksbehandling – lägre eller högre blodtryck

Den pågående studien ska inkludera totalt 3 500 hjärtstoppspatienter, som slumpmässigt fördelas mellan tre olika behandlingar. Den första patienten inkluderades hösten 2023 och forskarna räknar med att mellan 60-80 sjukhus runt om i världen engageras. Målet är att få bättre vetenskapligt stöd för vilka behandlingsmetoder som ger störst vinst för patienten.

– Vi undersöker om nedkylning har effekt vid feber, om det är bäst med ett medelhögt eller högt blodtryck och om man genom kontrollerad nedsövning av patienten kan påverka överlevnad och hjärnskador, säger Niklas Nielsen, som leder STEPCARE-studien.

Behandlingarna används redan idag, men riktlinjerna skiljer sig åt internationellt. Även om det medför vissa utmaningar att undersöka redan etablerade behandlingar, är det angeläget att evidensen är hög för de behandlingar man erbjuder i vården.

– Eftersom vi kommer att inkludera en så stor grupp patienter passar vi på att studera flera olika saker i samma studie, säger Niklas Nielsen.

Hjärnskada efter hjärtstopp

En av delstudierna till STEPCARE leds av Marion Moseby Knappe, forskare vid Centrum för hjärtstopp vid Lunds universitet och biträdande överläkare vid Rehabiliteringsmedicin vid Skånes universitetssjukhus. Fokus ligger på att bedöma hjärnskada efter hjärtstopp eftersom detta ligger till grund för beslut om den fortsatta behandlingen.

– Det är avgörande att tidigt identifiera patienter där fortsatt intensivvårdsbehandling kan rädda liv. Samtidigt behöver vi även hitta sätt att se vilka patienter med svåra hjärnskador som aldrig kommer vakna igen och där fortsatt behandling inte gynnar patienten, säger Marion Moseby Knappe, som tilldelats Vetenskapsrådets etableringsbidrag för att utföra denna del av studien.

Syftet med den del av studien som Marion Moseby Knappe leder är att undersöka om det går att säkert bedöma patienters prognos genom att kombinera bilddiagnostik, hjärnskademarkörer i blodet och mätningar av neurofysiologiska undersökningar 24 timmar efter hjärtstoppet.

– Vi vill kunna ge rätt patienter rätt behandling samtidigt som vi undviker vård som inte leder till förbättring, förklarar Marion Moseby Knappe.

Patienterna i STEPCARE kommer att följas ett halvt år efter hjärtstoppet. Forskarna räknar med att kunna sammanställa de första resultaten 2027.

Fakta STEPCARE

STEPCARE (www.stepcare.org) är en internationell randomiserad studie som inkluderar hjärtstoppspatienter över 18 år. Den leds av Niklas Nielsen, professor i anestesiologi- och intensivvård vid Lunds universitet, tillsammans med en internationell styrgrupp och kommer att omfatta 3 500 hjärtstoppspatienter och ett 80-tal sjukhus i närmare 20 länder runt om i världen. Studiens primära resultat är överlevnad efter 180 dagar, och man tittar även på neurologisk funktion och hälsorelaterad livskvalitet. Den finansieras av bland andra Vetenskapsrådet, Region Skåne, ALF, Gorthonstiftelsen, Finlands akademi, samt forskningsfonder i Australien och Nya Zeeland.

TTM-studierna
TTM2-Studien (Targeted Temperature Management) har letts av Niklas Nielsen, Lunds universitet, Helsingborgs lasarett tillsammans med en internationell styrgrupp. Forskare och läkare från 61 sjukhus i 14 länder medverkat. Resultaten i studien visade att nedkylning inte minskar dödligheten hos medvetslösa patienter med misstänkt hjärtstillestånd.
TTM2 var en uppföljning av TTM1-studien i New England Journal of Medicine från 2013. I den studien ingick 950 patienter och forskarna såg att det inte var en fördel att kyla ned patienter till 33 grader, jämfört med att hålla kroppstemperaturen vid 36 grader.
Länk till artikel om TTM2-studien, juni 2021

Kontakt

niklas nielsen. foto.

Niklas Nielsen, professor i anestesi- och intensivvård vid Lunds universitet och intensivvårdsläkare på Helsingborgs lasarett
Profil i Forskningsportalen
 

marion moseby knappe. foto.

Marion Moseby Knappe, forskare vid Centrum för hjärtstopp vid Lunds universitet, specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Profil i Forskningsportalen