Studien som letts från Lunds universitet är ett samarbete med forskare från Litauen, Tyskland och Kina.
I Norden har vi den högsta förekomsten av benskörhet – osteoporos – i världen. Ålder är en av de viktigaste riskfaktorerna och Sverige ligger i topp när det gäller livslängd. Man räknar med att ungefär 200 miljoner människor världen över lider av den tysta sjukdomen och bara i Sverige inträffar årligen runt 124 000 frakturer som är relaterade till benskörhet.
– När man har försämrad benkvalitet och bryter ben, medför det även att implantatet som används för att fixera frakturen fäster sämre. Skruvar kan lossna eller skära igenom den försvagade benvävnaden. Upp till sju procent av patienter med höftfraktur måste därför opereras om, vilket påtagligt ökar risken för allvarliga komplikationer hos en redan skör patientgrupp, säger Magnus Tägil, professor i ortopedi, Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Tillsammans med Deepak Raina, docent och forskare inom experimentell ortopedi vid Lunds universitet, har han lett forskningsstudien som involverar bensköra patienter med höftfraktur. I stället för att opereras konventionellt med endast skruv och metallplatta, fick dessa patienter också ett keramiskt benersättningsmedel insprutat runt det ortopediska implantatet. Materialet, hydroxylapatit, är en naturlig komponent i vår benvävnad och fungerar som en mineraliseringsfaktor under utveckling och reparation av skelett. Vid osteoporos ökar nedbrytningen av bland annat hydroxylapatit.
– Materialet stelnar omedelbart vilket förbättrar hållfastheten i förankringen. Som ett andra steg, får patienten dessutom en spruta med ett bisfosfonat läkemedel, som via blodbanan söker sig till benmineralet och aktiverar en biologisk utveckling av nytt ben i det spröda skelettet runt implantatet, säger Deepak Rai
Bisfosfonater är en grupp läkemedel som är etablerade och välanvända för att behandla osteoporos. De bromsar nedbrytningen av ben och minskar risken för frakturer. Studien visade att det är viktigt att ge läkemedlet tidigt - helst tre till sju dagar efter operationen. Ger man det senare blir effekten sämre.
– Både hydroxylapatit och bisfosfonat, är väletablerade och godkända preparat för människor. Det vi har gjort är att kombinera dem vilket ger materialet liv så att patienten med benskörhet kan bilda ny benvävnad, säger Deepak Raina.
Sex månader efter operationen genomgick patienterna en så kallad DEXA-undersökning som visade att benmassan ökat tio procent kring skruvhuvudet jämfört med kontrollgruppen. DEXA står för Dual Energy X-ray absorptiometry och innebär att bentätheten mäts med hjälp av en röntgen metod.
Forskarna har gjort experimentella studier på råttor och en mindre jämförande klinisk studie på patienter.Nästa steg är därför att göra en större frakturstudie på bensköra patienter i Sverige, samt en ryggfrakturstudie i Tyskland. De tror sig kunna visa att den nya metoden är bättre än dagens behandling, både avseende livskvalitet och mindre risk för reoperation, men också ur en hälsoekonomisk synvinkel.
