Det var ett får som avgjorde Filipe Pereiras karriärval. Han gick i gymnasiet när han hörde talas om Dolly, ett av världens mest extrema exempel på cellomprogrammering. Det väckte Filipe Pereiras nyfikenhet om den mänskliga kroppen och han la sina planer att studera arkitektur åt sidan, för att istället börja plugga biologi och senare ta en doktorsexamen inom epigenetik.
Sedan dess har Filipe Pereiras forskning fört honom runt om i världen, från sitt hemland i Portugal till London, New York och slutligen Sverige. Idag är han professor i molekylärmedicin vid Lunds universitet och de senaste åren har hans forskningsframgångar och prestigefyllda forskningsanslag avlöst varandra.
– Jag har varit verksam inom området för cellomprogrammering i tjugo år och Fernströmpriset är ett fantastiskt sätt att fira detta jubileum. Jag är glad och oerhört hedrad över att få ta emot detta prestigefyllda pris.
Filipe Pereira har hittat sin nisch i gränssnittet mellan cellomprogrammering och blodcellsidentitet. Han har lyckats omvandla mänskliga hudceller till blodstamceller, vilket är ett första steg mot att skapa fullt fungerande blodstamceller i provrör. Blodstamceller förlorar nämligen viktiga egenskaper när de odlas, medan hudceller är lättillgängliga och enkelt kan förökas i provrör. Omprogrammering av hudceller till blodstamceller kan därför potentiellt ge en obegränsad källa till celler för transplantation till patienter med blodsjukdomar.
Filipe Pereiras forskning handlar även omprogrammering av hudceller till dendritiska celler, som är immunsystemets vaktposter. De spelar en nyckelroll i immunsvaret genom att "informera" andra immunceller om hotet från främmande ämnen i kroppen. Hos cancerpatienter kan dendritiska celler bli dysfunktionella eller uteslutna från tumörer. Därför behövs nya sätt att omprogrammera andra celler till immunceller, med samma kapacitet som "naturliga" dendritiska celler.
– Genom kloningen av Dolly lärde vi oss att cellkärnan innehåller all genetisk information som behövs för att cellen ska utvecklas till vilken typ av cell som helst. Utmaningen är att veta vilka molekyler som behöver tillsättas för att ändra genuttrycket och sätta igång omprogrammeringen.
Genom att använda hudceller som startceller, lyckades Filipe Pereira identifiera de tre molekyler som behövs för att programmera om hudcellerna till dendritiska celler på bara nio dagar. I nästa steg använde han samma molekyler för att omprogrammera cancerceller till dendritiska celler. Molekylerna ”tvingar” alltså cancercellerna till att utvecklas till immunceller. De omprogrammerade cancercellerna förlorar därmed sin förmåga att bli tumörer och aktiverar istället immunsystemet så att det reagerar mot muterade proteiner i tumören.
– Det har skett betydande framsteg inom området immunoterapi, vilket ger hopp till patienter som inte kan behandlas med cellgifter eller strålning. Våra resultat banar väg för utvecklingen av en genteknik för cancer, där de tre molekylerna levereras direkt i patientens tumörer och utlöser en immunreaktion, oberoende av vilken typ av cancer denne har.