Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hur påverkas livet för barn med adhd

Barn i sina skolbänkar som räcker upp händerna. Foto
Ett viktigt resultat i Pia Tallbergs avhandling var att den verbala funktionen inte utvecklades i samma takt som kontrollgruppen och att lägre verbal funktion ökade risken för inte få godkända betyg. Bild: Mostphotos

Vad innebär det att få diagnosen adhd och hur kan vi som samhälle bli bättre på att stötta dem och andra sårbara barn och unga?
Pia Tallberg, specialist i neuropsykologi som precis doktorerat vid Lunds universitet, har i sin forskning undersökt hur barn med adhd utvecklas över tid.

Pia Tallberg. foto.
"Hur barn och unga med adhd klarar sig står hela tiden i relation till samhällets krav på den enskilda individen", säger Pia Tallberg, specialist i neuropsykologi som arbetat kliniskt i mer än 20 år med barn med utvecklingssvårigheter. Bild: Tove Smeds

För några veckor sedan disputerade Pia Tallberg med en avhandling där hon undersökt hur kognitiva funktioner (som rör exempelvis inlärning), exekutiva vardagsfunktioner och emotionella (känslomässiga) funktioner utvecklas över en treårsperiod hos unga med adhd.

Underlaget i studierna är en grupp på 137 barn som utreddes och fick diagnosen adhd vid BUP (barn- och ungdomspsykiatri) i Lund mellan 2011-2012. 111 av barnen deltog i undersökningar tre år efter diagnosen och har jämförts med en grupp på 59 barn, från samma upptagningsområde, som inte har adhd.

– När det gäller kognitiva funktioner såg vi att barn som fick diagnosen adhd låg lägre vad gäller de kognitiva funktionerna än kontrollgruppen, både vid första undersökningen och vid uppföljningen. Deras prestationer, som rörde till exempel arbetsminnet, processhastighet, verbal funktion och kognitiva funktioner var lägre på gruppnivå, säger Pia Tallberg, specialist i neuropsykologi som arbetat kliniskt i mer än 20 år med barn med utvecklingssvårigheter.

Skillnaderna mellan grupperna var stabil över tid.

– Resultaten tyder på att det är viktigt att följa de här barnens begåvning över tid för att kunna stödja deras utveckling och på så vis hjälpa dem att minska stress och misslyckanden i vardagen.

Missar det som sker på insidan

Det är vanligt att barn och unga med adhd har problem med ångest, inåtvänd ilska och depression, men ofta är det just beteendeproblemen som uppmärksammas – snarare än de inre känslor och tankar som gruppen bär. Det är lätt att missa det som sker på insidan. Pia Tallberg såg i sina studier att adhd-gruppen hade en högre grad av ångest, depression och ilska jämfört med kontrollgruppen. Skillnaden var ungefär densamma vid treårsuppföljningen.

– Barn med svår adhd har ofta redan kontakt med BUP och kan behöva ha det under en lång tid. Problematiken varierar oftast över tid och det är därför viktigt med perioder med mindre hjälp. Effektiva stödinsatser kan vara krävande och här behövs lyhördhet, säger Pia Tallberg.

Ett viktigt resultat i avhandlingen var att den verbala funktionen inte utvecklades i samma takt som kontrollgruppen och att lägre verbal funktion ökade risken för inte få godkända betyg.

Genom att ge barn med adhd fler – och bättre – stödinsatser som förbättrar deras möjlighet att klara av exekutiva vardagsfunktioner skulle man minska stress och misslyckanden i vardagen, menar Pia Tallberg. Och det kan i sin tur öka barnens möjligheter att klara skolan.

– Livskvalitet och funktion hos barn med adhd beror mycket på omgivningen. Om vi har ett system där de barn som gör sitt bästa och går till skolan varje dag ändå kan bli underkända – vad sänder vi då för signaler? Att de ska ge upp? Det är så sårbart, konstaterar Pia Tallberg.

Påverkar även andra sårbara barn

Hon tar upp att miljön och omgivningen inte enbart påverkar de unga som har en tydlig adhd-diagnos, även andra sårbara barn som har mildare drag av adhd riskerar få en kliniskt signifikant funktionsnedsättning.

– Vi vet att barn födda sent på året och barn med beteendeproblem är sårbara för miljöaspekter som till exempel skolklassernas storlek, vilket stöd de får och tydlighet i miljön.

Pia Tallberg nämner att sedan hon började arbetet med avhandlingen för tio år sedan har mycket hänt i samhället som påverkar gruppen barn och unga med adhd. Betygskriterierna är strängare, datorer och mobiltelefoner används ofta fritt i skolan.

– En miljö som brister i struktur innebär även en risk att de barn att de ej diagnostiserats, för de har för milda varianter av symtom, får en klinisk signifikant funktionsnedsättning, menar Pia Tallberg.

Det är många aspekter som är viktiga för att vardagen ska fungera. Förutom stödåtgärder behövs även träning av barnens egen förmåga.

– Studier har visat att motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående. Det verkar vara finnas ett samband mellan adhd-symtom, ångest, depression och ilska och att ha vardagsfunktioner som stödjer dig. Det finns en koppling mellan alla de delarna.

Det finns studier som visar att barn med adhd varierar över tid när det gäller hur mycket adhd-symtomen märks, men att tio procent av gruppen blev symtomfria.

Vad kan man som förälder göra för att stötta sitt barn?

– Samhället har ett utbud av stödprogram för föräldrar till barn som är svårstyrda, till exempel COPE eller Comet. Det kan med fördel användas även innan diagnos, för där kan man få kunskap om hur man kan stötta barnen att bättre hantera emotionella regleringsproblem. Och sedan kan man komma ihåg att forskning visar att det är positivt för barn med adhd att röra på sig.

Om adhd

Adhd, attention deficit hyperactivity disorder, är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar förmågan att koncentrera sig, styra och kontrollera sitt beteende.

Alla med adhd är olika och adhd har ingenting med intelligens att göra. Andelen i befolkningen som uppfyller kriterierna för adhd är cirka 6 procent, varav två tredjedelar är pojkar. Ungefär hälften så många i den vuxna befolkningen uppfyller kriterierna för adhd jämfört med skolbarn.

Personer med adhd känner ofta igen sig i följande beskrivningar:

  • Svårt att koncentrera sig. Har många tankar och idéer på samma gång.
  • Svårt att komma igång med uppgifter, att komma ihåg långa instruktioner och svårt att skapa ordning och struktur.
  • Gör saker utan att tänka efter före.
  • Extrem rastlöshet.
  • Svårt att reglera humöret.
  • Extra stresskänslig.

Källa: 1177

Mer om adhd på webbplatsen 1177.se