– Såvitt jag vet är detta det hittills enda svenska projektet med fokus på Covid-19 som handlar om boendet. Boendefrågor är något som diskuteras en del i den offentliga debatten, inte minst när det gäller den åldrande befolkningen. Äldre i allmänhet visar ofta stort intresse för sådana frågor och vi får som forskare många förfrågningar om att föreläsa om vår forskning inom området – vi har också aktiv ”brukarmedverkan” i pågående projekt, säger Susanne Iwarsson, koordinator för CASE (Centre for Ageing and Supportive Environments)
Även i Sverige, där myndigheterna ju haft internationellt sett mindre stränga åtgärder för att hindra smittspridning, är risken stor att bli socialt isolerad under pandemin. Risken är extra hög hos äldre.
Så här beskriver projektets huvudansvariga, biträdande forskaren Giedre Gefenaite, projektet:
– Jag kommer att använda mig av olika boende- och hälsodataregister i Sverige. Jag ska undersöka om det finns säsongsberoende effekter och jämföra rådande situation med bland annat pandemin med svininfluensa (A(H1N1)pdm09) under åren 2009-2010. Vi behöver mer kunskap om boendemiljöns övergripande påverkan på människors hälsa och välbefinnande under åldrandeprocessen – inte minst för att kunna planera framtida, hållbara boendeformer.
Social distansering har konsekvenser för hälsa och välbefinnande, något som en majoritet av befolkningen fått uppleva. Projektet utgår från att den fysiska miljön inomhus och utomhus är en viktig bidragande faktor till hälsa och välbefinnande under pandemin. Kunskap om detta är nödvändig för att förbereda oss inför framtida kriser såväl som för den långsiktiga bostadsförsörjningen, i Sverige och utomlands. I nuläget finns få och bara preliminära belägg för hur boendemiljön påverkar hälsa och välbefinnande under pandemin.
– Boendemiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande ska kartläggas utifrån före, under och, så småningom, efter covid-19-pandemin. Vi kommer att studera flyttmönster, ålder, kön, socioekonomiska förändringar och säsongseffekter. Det är nödvändigt att förstå vilka effekter dessa faktorer har för att kunna tillgodose behov hos olika grupper i befolkningen när det gäller boendemiljön, säger Giedre Gefenaite, verksam i forskargruppen Aktivt & hälsosamt åldrande och ansluten till CASE.
Projektet utgår från utomhus och inomhus boendemiljöer för att utveckla ny kunskap som kan bidra till åtgärder för att agera mot social ojämlikhet och stärka förutsättningarna för aktivt och hälsosamt åldrande.
– För att få en mer hållbar utveckling för alla i befolkningen, i enlighet med målen i Agenda 2030, behöver vi bättre kunskap om sambandet mellan boendemiljön och hälsa och välbefinnande, säger Susanne Iwarsson.
De mål i FN:s Agenda 2030 som projektet kan kopplas till är Hållbara städer och samhällen (mål 11), Målet att minska ojämlikhet (mål 10) och målet att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla (mål 3).