Piggarna på ytan av SARS-CoV-2-viruset kallas spikes, och det är med hjälp av dessa som viruset tar sig in och infekterar cellerna. Nu vill Pontus Nordenfelt och hans forskarkollegor ta fram så kallade monoklonala antikroppar som binder till spikes och på så vis neutralisera viruset så att det inte kan binda till och fästa in sig vid lungcellerna. Målet är att detta sedan ska kunna användas för att behandla patienter som blir svårt sjuka i covid-19.
– Vi kommer att rena fram antikroppsproducerande B-celler från donerat blod från patienter som varit sjuka och tillfrisknat från covid-19. Hos dessa patienterna har immunförsvarets B-celler mognat ut och producerar antikroppar mot viruset.
Varje antikropp byggs upp av en tung och en lätt antikroppskedja, och hur dessa ser ut bestäms av B-cellernas gener. Om forskarna hittar antikroppar i plasman som kan identifiera SARS-CoV-2 är målet att identifiera generna hos de specifika B-celler som tillverkar just dessa antikroppar. I labbet kan forskarna sedan använda generna för att tillverka fler antikroppar som känner igen viruset.
- När man tillverkar ett vaccin vill man stimulera B-cellerna så att de producerar dessa antikroppar själva, så kallad immunisering. Vi vill potentiellt åstadkomma så kallad passiv immunisering då vi injicerar färdiga antikroppar riktade mot viruset, och på så vis hjälper svårt sjuka att bekämpa viruset, alternativt använda dem för diagnostik. Men vi vill också använda antikropparna för att lära oss om biologin, säger Pontus Nordenfelt.
Även om metoden i teorin låter enkel, krävs avancerade metoder och tekniker för att kunna genomföra detta, något som finns på labbet som Pontus Nordenfelt och hans kollegor forskar vid.
- Det här hade varit omöjligt att göra för femton år sedan. Eftersom vi har arbetat med liknande strategi mot bakteriella infektioner hoppas vi att detta ska leda till att vi kan producera de antikroppar som behövs för att svårt sjuka patienter ska kunna tillfriskna.
Forskare: Pontus Nordenfelt (ansvarig) forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet, Fredrik Kahn, forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet, Wael Bahnan, forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet, Oonagh Shannon, forskare i infektionsmedicin vi Lunds universitet. Mattias Collin, forskare i infektionsmedicin, Lunds universitet, Lars Björck, seniorprofessor i infektionsmedicin, Lunds universitet. Johan Malmström, professor i infektionsmedicin, Lunds universitet, Robin Kahn, forskare inom pediatrik vid Lunds universitet och specialistläkare inom reumatologi vid Skånes universitetssjukhus. I projektet medverkar också Magnus Rasmussen, professor i infektionsmedicin Lunds universitet och infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus och Thomas Hellmark, forskare vid njurmedicin vid Lunds universitet.