Saema Ansar, biträdande forskare och docent, får 600 000 kronor för studier kring nya strategier för trombolysbehandling samt återhämtning efter stroke med hjälp av nanoteknologi.
Ischemisk stroke behandlas oftast med trombolys, så kallad proppupplösande behandling. Behandlingen måste ges inom 4,5 timmar efter insjuknandet, därefter finns en ökad risk för komplikationer i form av blödningar i hjärnan. Den ökade risken för blödning i hjärnan orsakas av behandlingen i sig; efter 4,5 timmar ökar den proppupplösande substansen mängden av så kallade metalloproteaser, proteiner som leder till skador på blodkärlen.
– Min forskning består av två delar. I det ena projektet är målet att kunna blockera signalvägen i cellerna som ökar mängden metalloproteaser och därmed förhindra risken för blödning. Vi arbetar med flera substanser i en helt ny djurmodell för stroke som till hög grad efterliknar det som sker i kliniken. Modellen har låg dödlighet, stor reproducerbarhet och är optimal för trombolysstudier, säger Saema Ansar, biträdande forskare och docent i medicinsk forskning.
Den andra delen av Saema Ansars forskning fokuserar på att stimulera snabbare och bättre återhämtning av hjärnfunktion efter skada.
– Flertalet studier har visat att tillväxtfaktorer är gynnsamma i behandlingen efter stroke då de hjälper till att reparera hjärnskadan och stimulera återhämtningen. Problemet är att tillväxtfaktorer inte kan transporteras till den del av hjärnan där effekt önskas eftersom de inte kan passera blod-hjärnbarriären. Vi har utvecklat en helt ny metod där vi med hjälp av nanoteknologi kapslat in den aktiva substansen. Substansen transporteras i nanobärare över blod-hjärnbarriären in i det skadade området där det frisläpps för att reparera och minska skadan.
Metoden är testad i en pilotstudie. Nu ska Samea Ansar gå vidare med hjälp av LBIC, Lund Bioimaging Center, och MAX IV för att undersöka distributionen av substansen samt att den verkligen hamnar på rätt plats och fördelar sig i hjärnan så som tänkt.
– Jag är väldigt glad och tacksam för anslaget från Thure Carlsson stiftelse. Det ger mig nu möjlighet att ta min forskning till nästa steg för att testa trombolysbehandlingen och nanobärarna i större och längre studier, säger Saema Ansar.
Katarina Steding Ehrenborg, universitetslektor och docent, får 600 000 kronor för studier kring tränings som behandling vid hjärtsvikt.
Det är väl känt att träning är en bra behandling för patienter med hjärtsvikt - de mår bättre av träning. Men det är inte helt klart varför och vilka de bakomliggande fysiologiska mekanismerna är.
Tidigare studier har enbart studerat hjärtats funktion i vila, men det är under ansträngning som patienterna upplever skillnad i ork och livskvalitet, så om vi vill förstå varför patienterna mår är bättre måste vi också undersöka dem i situationen då de upplever skillnaden - under fysiskt arbete, berättar Katarina Steding Ehrenborg, universitetslektor och docent i experimentell och klinisk fysiologi.
– Det som är helt unikt med denna studien är att vi ska utvärdera effekterna på hjärtat inte bara i vila med MR, magnetkamera, utan också med helt unika metoder där vi låter patienterna cykla liggandes i magnetkameran medan vi tar bilder. Detta har aldrig gjorts tidigare.
Metoden att cykla liggandes i kameran utvecklades under ledning av Katarina Steding Ehrenborg inom HjärtMR-Gruppen vid Klinisk Fysiologi i Lund i ett samarbete med prof. Bengt Saltin från Copenhagen Muscle Research Centre. De var bland de första att visa att man kan göra MR-undersökningar i arbete.
I forskningsprojektet ska de studera hur behandling med fysisk träning påverkar både hjärtmuskel och skelettmuskler hos patienter med hjärtsvikt.
– Studien genomförs i nära samarbete med den kliniska verksamheten på SUS och våra duktiga fysioterapeuter kommer att hålla i träningen. Träning som behandling för hjärtsviktspatienter är en verksamhet under uppstart på SUS i Lund och jag hoppas att projektet kommer att komma klinik och patienter till godo mer eller mindre omedelbart, säger Katarina Steding Ehrenborg.
Förhoppningen är att kunna påvisa de olika fysiologiska mekanismerna som leder till bättre livskvalitet för hjärtsviktspatienter. Behandlingen rekommenderas av Socialstyrelsen, men den är underutnyttjad, menar Katarina Steding Ehrenborg.
– Det är väldigt hedrande och inspirerande att få ta emot ett anslag som "yngre lovande forskare" och det är precis rätt tajming för att vi i HjärtMR-gruppen ska kunna anta en doktorand som driver projektet operativt.
Kontakt:
Saema Ansar, 070-380 9786, saema [dot] ansar [at] med [dot] lu [dot] se (saema[dot]ansar[at]med[dot]lu[dot]se)
Katarina Steding Ehrenborg, 073-616 08 46, katarina [dot] steding_ehrenborg [at] med [dot] lu [dot] se (katarina[dot]steding_ehrenborg[at]med[dot]lu[dot]se)
Stiftelsen Konsul Thure Carlssons Minne startades 1968 av Thyra Carlsson, dotter till den framstående affärsmannen Thure Carlsson. Stiftelsen har sitt säte i Lund och delar ut anslag till vetenskaplig medicinsk forskning, framför allt till unga lovande forskare.
Katrin Ståhl