Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Sambandet mellan rädsla för covid-19 och viljan att ta vaccin och följa restriktioner

bild på spruta och vaccin
Forskare har i en epidemiologisk studie använt ”Fear of Covid Scale” för att mäta personers rädsla för att smittas av SARS Cov-2. Bild: Mostphotos.

Vad kännetecknar personer som väljer att inte ta vaccin mot covid-19? Och hur har rädsla för pandemin påverkat människors följsamhet till myndigheternas restriktioner? I en studie ledd av Anders Håkansson, psykiater och professor vid Lunds universitet, har man nu studerat detta närmre.

Epidemiologisk forskning // enkätstudie // tvärsnittsstuide // Peer-reviewad artikel

Kartläggningen som nu publiceras i multidisciplinära tidskriften Heliyon genomfördes i mars 2021.

– Vi ville undersöka om rädsla påverkar följsamhet till smittskyddsråd och vaccinationsbenägenheten. Ett par faktorer stod ut i resultaten. Yngre personer, personer med lägre utbildningsnivå och personer som inte vara rädd för covid-19 var tre faktorer som utmärkte dem som uppgav att de inte kommer att vaccinera sig, säger Anders Håkansson.

Forskarna har i studien använt ”Fear of Covid Scale”, en metod som används för att mäta personers rädsla för att smittas av SARS Cov-2. Drygt 1500 personer, 16 år eller äldre, fick besvara en anonym webbenkät och matchades för att ge en representativ fördelning som motsvarar befolkningen i stort. Enkäten genomfördes av Ipsos bland personer i deras webbenkätpanel. Deltagarna fick skatta sin rädsla, sin mentala hälsa samt besvara hur de förändrat sitt beteende under pandemin.

Resultaten har justerats för att identifiera så kallade äkta statistiska samband. Anders Håkansson förklarar varför det är viktigt:

– Det kan till exempel se ut som att ovilja att vaccinera sig hör ihop med många olika faktorer, på grund av att många riskfaktorer sinsemellan hänger ihop. Men sådana falska samband har vi justerat för. Vi ska förstås också komma ihåg att säkerheten i resultaten begränsas av att det rör sig om självrapporterade beteenden. Dessutom är det alltid en begränsning att det är svårt att veta om personer som svarar på webbenkäter är representativa för resten av befolkningen, säger Anders Håkansson.

Bland deltagarna i studien uppgav 11 procent att de inte ville vaccinera sig, fem procent uppgav att de hade följt rekommendationerna mindre än andra. Merparten av deltagarna hade följt var och en av rekommendationerna, till exempel hade 90 procent följt rekommendationen att stanna hemma vid sjukdomssymptom.   

Rädsla för covid-19 var vanligare hos personer som uppgav att de:

  • inte arbetade eller studerade 
  • inte tidigare haft en covid-19-infektion
  • fått behandling på grund av psykisk ohälsa
  • önskade få vaccinationen, som beskrev sig tillhöra en riskgrupp
  • beskrev att de följde restriktioner/rekommendationer som andra eller mer än andra.

– Det är intressant och viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar personers vilja att vaccinera sig och att följa restriktioner under en pandemi eftersom det ger oss kunskap om hur informationsinsatser till allmänheten bäst kan riktas. Våra resultat visar att rädsla för sjukdomen påverkar hur man tänker kring restriktioner och vaccinationer, även när man har tagit hänsyn till ålder, säger Anders Håkansson.

Publikation

ArtikelnFear of COVID-19, compliance with recommendations against virus transmission, and attitudes towards vaccination in Sweden” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Heliyon, 29 December 2021. DOI: https://doi.org/10.1016/j.heliyon.2021.e08699

Studien har finansierat med övergripande forskningsanslag för Anders C Håkansson från Region Skåne, Södra sjukvårdsregionen och Svenska Spel.