Fokus: Hjärt-lunghälsa hos personer som levt länge med svår ryggmärgsskada
Mattias Hill om sin avhandling, Cardiopulmonary Health in Middle-aged People with Long-term Cervical and Upper Thoracic Spinal Cord Injuries, i ämnet klinisk medicin med inriktning rehabiliteringsmedicin
– Kunskap om hjärt-lunghälsa hos personer som levt länge med en svår ryggmärgsskada är begränsad. I min avhandling har vi undersökt hjärt-lunghälsan hos medelålders personer med långvarig svår ryggmärgsskada i Skåne och jämfört resultaten med den övriga befolkningen.
Huvudfynden är att hjärta-kärl och lungor kan ha försämrad funktion, vilket ger ökad sårbarhet för att drabbas av ohälsa såsom lunginflammation och hjärtinfarkt. Men, vilket var oväntat och lovande - hjärta-kärl och lungornas struktur var inte annorlunda hos deltagarna med ryggmärgsskada. Åderförkalkning var inte vanligare, till exempel.
Mattias Hill, specialistläkare i rehabiliteringsmedicin vid Orupssjukhuset, disputerar den 15 december vid Lunds universitet. Han fortsätter vara ansluten till universitetet.
Avhandlingen:Cardiopulmonary Health in Middle-aged People with Long-term Cervical and Upper Thoracic Spinal Cord Injuries
Fokus: Fetmas effekt på ämnesomsättning, minne och återhämtning efter stroke
João Vieira om sin avhandling, Profiling Plasma Metabolite Alterations in Diet-Induced Obesity and Diabetes Using NMR Metabolomics, i ämnet medicinsk vetenskap – neurovetenskap:
– Min avhandling kastar ljus över metabola sjukdomar, minnesförsämringar och återhämtning efter stroke i kostinducerade fetmamodeller. Vi undersökte vilka effekter en kostinducerad fetma har på ämnesomsättningen, och använde oss både av kärnmagnetisk resonans (NMR) och masspektrometri. I djurstudier såg vi bland annat att fettrik kost påverkade ämnesomsättningen, även i hjärnan, och att minnet försämrades. Men vi såg också något hoppingivande: att kosttillskott av taurin och N-acetylcystein både förbättrade minnet igen och förhindrade försämrad ämnesomsättning i hippocampus.
Biokemisten João Vieira disputerar den 11 januari 2024 vid Lunds universitet. Han fortsätter vara projektanställd forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund. Texten uppdateras när avhandlingen finns digitalt tillgänglig.
Fokus: Patientperspektiv på personcentrerad vård vid reumatoid artrit
Ellen Landgren om sin avhandling, Person-centred care and preferred outcomes in early rheumatoid arthritis — the patients’ perspective, I ämnet medicinsk vetenskap – reumatologi och inflammation:
– Reumatoid artrit är en kronisk, inflammatorisk ledsjukdom som kan påverka hela livet. Effektiv behandling finns, men patienter upplever fortfarande otillfredsställda behov. Min avhandling undersöker patienters uppfattningar och förväntningar av vård och behandling. Resultaten visar att personcentrerad vård för patienter innebar lättillgänglig vård med stödjande och engagerad vårdpersonal, med möjlighet att vara delaktig i sin vård och behandling. Tre nyckelresultat uppdagades: Självständighet: frihet och ett meningsfullt liv. Empowerment: att få rätt stöd för att bemästra sin livssituation. Och välbefinnande; som omfattade fysiska, psykiska och sociala dimensioner.
Ellen Landgren är sjuksköterska på den reumatologiska mottagningen i Lund, samt föreläsare inom reumatologi vid Lunds universitets sjuksköterskeprogram. Hon disputerar den 19 januari 2024 vid Lunds universitet. Texten uppdateras när avhandlingen finns digitalt tillgänglig
Fokus: Barn med medfödda hjärtfel – hur bra fungerar donerade hjärtklaffar?
Ida von Konow om sin avhandling, Long-term outcome of homografts related to donor characteristics and tissue processing, i ämnet klinisk medicin med inriktning thoraxkirurgi:
– Medfödda hjärtfel drabbar en procent av alla nyfödda. I vissa fall kan hjärtfelet åtgärdas med en operation då ett rör med en klaff opereras in. En mänsklig donerad hjärtklaff, ett så kallat homograft, anses vara ett av de bästa alternativen. Men det finns nackdelar med det: begränsad och oförutsägbar hållbarhet, samt begränsad tillgång. Ett syfte med avhandlingen var att närmare undersöka homograften och se vilka faktorer som kan leda till sämre resultat hos patienterna. Mina resultat visar att homograften har god vävnadskvalité både hos äldre donatorer och vid förlängd omhändertagningstid. Detta ökar antalet donatorer och underlättar arbetet på vävnadsbankerna.
Ida von Konow, ST-läkare på thoraxkirurgen i Lund, disputerar den 26 januari 2024 vid Lunds universitet.
Hon planerar att fortsätta forska med koppling till Lunds universitet efter disputationen i kombination med den kliniska tjänsten. Texten uppdateras när avhandlingen finns digitalt tillgänglig