Barnobesitas, barnfetma, är sedan flera år ett ökat hälsoproblem och övervikt/fetma vid 4 års ålder ger en kraftigt ökad risk för obesitas senare i livet. Att förebygga uppkomst och utveckling av obesitas är därför en långsiktig investering för framtiden såväl för individen som samhället. Idag finns ingen evidensbaserad metod för vägledning inom barnhälsovården för att främja hälsosamma levnadsvanor och förebygga obesitas hos förskolebarn.
Men ett av de största hindren är enligt Mariette Derwig att sjuksköterskor på BHV inte tar upp ämnet av rädsla för reaktionen från föräldrarna. Ämnet kan vara stigmatiserande och upplevas känsligt. Många föräldrar reagerar med förvåning, irritation, eller känner sig ifrågasatta för att barnet har en övervikt.
Forskning visar att fokus behöver ligga på de positiva vanor familjen redan har och att barn vill vara delaktiga från väldigt tidig ålder.
Samtalsmodellen ”Grunda sunda vanor” består av två delar, där den första är ett barncentrerat hälsosamtal som utgår från ett interaktivt bildmaterial. Där pratar BVC-sjuksköterskan allmänt med barnet och föräldrarna runt barns hälsa och levnadsvanor som påverkar vikten. Den andra delen är ett extra familjevägledande samtal kring barns hälsa som endast erbjuds de familjer där man har ett barn med övervikt.
– Vi måste våga och kunna prata om när ett barn har övervikt. Det är för barnets skull, barnets hälsa behöver vara i fokus. Det blir inte bra när vi är så pass måna om att ha en bra relation till föräldrarna att man inte tar upp frågan. Samtidigt är det viktigt att ta upp det på ett icke skuldbeläggande sätt, det är en konst, säger Mariette Derwig, nyligen disputerad vid Lunds universitet och barnhälsovårdsöverläkare i Region Skåne
Med hjälp av samtalsmodellen ”Grunda sunda vanor” får både sjuksköterskor ett verktyg för att ta upp ämnet och tillsammans med föräldrar och barnen själva utveckla ett barncentrerat sätt att tänka kring sunda levnadsvanor.
– För oss kan det vara lätt att säga vad familjen ska ändra på, men utgångspunkten måste vara familjens. Forskning visar att fokus behöver ligga på de positiva vanor familjen redan har och att barn vill vara delaktiga från väldigt tidig ålder. Modellen är lösningsfokuserad och i samtalen utgår vi ifrån det som redan fungerar, säger Mariette Derwig.
I en randomiserad kontrollerad studie som Mariette Derwig utfört under sitt avhandlingsarbete, har man utvärderat samtalsmodellens effekt på barnets vikt. Den visade att barn med övervikt som fått Grunda Sunda Vanors barncentrerade hälsosamtal minskade sin vikt och att färre utvecklade obesitas vid 5 års ålder.
– Denna positiva trend var tyvärr statistiskt osäker, men att fler barn med övervikt hade fått ett samtal är ett viktigt resultat,säger Mariette Derwig
Resultaten visade även att utbildningen och fortlöpande handledning ökade sjuksköterskornas kompetens och underlättade det svåra samtalet om barnövervikt. I jämföreslse med andra studier visade den ekonomiska utvärderingen att Grunda Sunda vanors modellen kan bedömas som kostnadseffektiv.
– Denna evidensbaserade samtalsmodell kan ge struktur och hjälpa sjuksköterskorna på BVC att involvera barn och föräldrar i samtalet om hälsosamma levnadsvanor och övervikt. Ett av de viktigaste resultaten, menar Mariette Derwig, var att barnen själva kunde delta aktivt i hälsosamtalet och tolka hälsoinformationen utifrån sina egna tankar och upplevelser. Avhandlingsarbetet styrker vikten av att respektera barn som sociala aktörer och att inkludera barnets perspektiv i forskning. Men även betydelsen av att använda bildmaterial som ett verktyg att främja barnets och familjens hälsa
– När man utvecklar en barncentrerad modell måste man involvera barnen i det, annars blir det ett barnperspektiv och inte barnets perspektiv. Barn är kompetenta och vi måste bli bättre på att ta tillvara deras röst, säger Mariette Derwig.
Framtida studier, menar Mariette Derwig, behöver fokusera på förebyggande insatser. Inte bara på individnivå, utan även på insatser som inkluderar ett brett samarbete mellan många olika sektorer på alla olika nivåer i samhället, exempelvis förskola och tandhälsa.
