Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Medicinska utmaningar i Östersjöregionen - symposium

Mycket tyder på att samarbetet mellan forskare i Östersjöregionen aldrig varit starkare. Budskapet styrks av Global Innovation Index 2019 som på tio i topp-listan nämner Sverige, Finland, Danmark och Tyskland. Hundratals miljoner kronor investeras för att ytterliga stärka forskningsregionen, exempelvis genom forskningsnätverk som Hanseatic League of Science, HALOS.
Enheten för medicinens historia vid Lunds universitet anordnar i samarbete med universiteten i Düsseldorf och Riga symposiet “Medicine in the Baltic Sea Region since the early 20th Century: Networks, transfers, consequences” den 25-27 mars 2020 i Lund.

Det är av stor betydelse att symposier som detta arrangeras för att dra historiska lärdomar inför analyser av den framtida utvecklingen i Östersjöregionen, säger professor Peter M Nilsson, chef för Enheten för medicinens historia vid Lunds universitet.

Även om länderna liknar varandra på flera plan så skall inte barriärerna underskattas. En titt i backspegeln: Sedan 1900-talets början har forskningsförbindelserna mellan exempelvis Sverige och Tyskland varit turbulenta. Åren under och direkt efter andra världskriget nådde de akademiska kontakterna mellan länderna en bottenpunkt. Fram till dess hade strömmen av svenska forskare till Tyskland varit större än i den andra riktningen, men i mitten av 1900-talet skulle förhållandena ändras. Under kalla kriget blev Sverige en viktig kontaktzon för de under andra världskriget isolerade tyska forskarna att återknyta internationella kontakter.

– Det kanske mest betydelsefulla svensk-tyska samarbetet under den epoken var det mellan hjärtläkaren Inge Edler och fysikern Hellmuth Hertz som ledde fram till att ultraljudet etablerades som diagnostiskt verktyg på sjukhus över hela världen, säger docent Nils Hansson, Düsseldorf, en av symposiearrangörerna.

 Jämte medicinhistoriska analyser kommer även aktuella trender och utmaningar att diskuteras på symposiet.

 – Efter Brexit ökar betydelsen av samarbete i norra Europa. På det medicinska området har vi mycket att lära från Tyskland, men kan i gengäld erbjuda data och analyser från våra stora epidemiologiska befolkningsstudier kopplade till biobanker och nationella register, fortsätter professor Peter M Nilsson.

Symposiet gästas av företrädare från Tysklands ambassad i Stockholm.

 – Förbundskansler Angela Merkel undertecknade 2017 ett svensk-tyskt innovationspartnerskap för att stärka samarbetet inom bland annat e-hälsa och digitalisering. För att fördjupa samarbetet mellan forskare i Sverige och Tyskland är det angeläget att stimulera till bättre kunskaper om våra länders politiska, sociala och ekonomiska förhållanden, säger ambassadör Anna Prinz.

Anmälan och mer information om programmet: Deltagande är gratis, men ska anmälas till nils [dot] hansson [at] hhu [dot] de

Länk till program (pdf)

Länk till HALOS