Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Lundaforskare tilldelas Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin

porträtt oskar hansson. foto.
Oskar Hanssons forskning om diagnosmetod för Alzheimer får 10 miljoner av Torsten Söderbergs Stiftelse. – Det är en stor ära, både för mig och för hela mitt forskarteam, säger Oskar Hansson. Foto: Tove Smeds.

Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, har utsetts till mottagare av Torsten Söderbergs Akademiprofessur i medicin, för sin banbrytande forskning kring biomarkörer för neurodegenerativa sjukdomar.

Motivering:

för banbrytande forskning kring biomarkörer för neurodegenerativa sjukdomar, med relevans för tidig diagnostik, prognosbedömning och utveckling av nya behandlingar.

Oskar Hansson hade svårt att tro sina ögon den där dagen 2017 när han öppnade mejlet från en postdoktor i sin forskargrupp. Mejlet innehöll en figur som visade att biomarkören som finns i blodet med över 90 procents träffsäkerhet kunde avslöja om någon hade Alzheimers sjukdom eller inte. 

– Det kändes nästan för bra för att vara sant. Men det stämde, säger Oskar Hansson.

Han är professor i neurologi vid Lunds universitet och en av de mest citerade forskarna inom Alzheimerfältet. Nu tilldelas han den prestigefulla akademiprofessuren i medicin av Torsten Söderbergs Stiftelse.  

– Det är otroligt viktigt med den här stabila, långsiktiga finansieringen för att kunna planera vår forskning. Det ger en helt annan möjlighet att verkligen driva forskningsprojekten och även våga göra lite mer djärv forskning. Dessutom är det en stor ära, både för mig och för hela mitt forskarteam, kommenterar Oskar Hansson i pressmeddelandet från Kungl. Vetenskapsakademien.

Pressmeddelande (Kungl. Vetenskapsakademiens webbplats)

Enkelt blodprov banbrytande och pågående studie

Demenssjukdomar slår hårt mot både de drabbade och deras närstående. Årligen påverkar dessa sjukdomar över 40 miljoner människor globalt, med Alzheimers sjukdom som den mest förekommande – den står för mellan 60–70 procent av fallen. En stor utmaning är att sjukdomen påbörjar sin skadliga process många år innan symtomen framträder. När de väl uppenbarar sig är det ofta begränsat med åtgärder som kan vidtas. Därför är det banbrytande att ett enkelt blodprov tidigt kan identifiera personer med hög risk att drabbas. Det skapar hopp om utveckling av nya terapier som kan fördröja eller förhindra sjukdomsutvecklingen.

Det är också därför som fokuset för Oskar Hanssons forskning legat på att förverkliga blodprovet så att det kan börja användas kliniskt. Först inom specialistvården, men sedan är målet att det även ska kunna användas i primärvården. Nu pågår en studie på 27 vårdcentraler i Skåne för att undersöka om blodprovet fungerar i primärvården.

– De preliminära resultaten från studien, som ännu är opublicerade, visar att detta fungerar otroligt bra. Träffsäkerheten är på drygt 90 procent, jämfört med dagens verktyg som ger rätt i 50 procent av fallen.

Hos personer med Alzheimers sjukdom ser man höga nivåer av ett protein som kallas beta-amyloid i hjärnan. Dessa proteiner klumpar ihop sig och bildar plack, vilket också kännetecknar sjukdomen. I USA har FDA (amerikanska läkemedelsverket) nu godkänt en så kallad anti-amyloidbehandling. Blir behandlingsresultatet effektivare ju tidigare i förloppet som patienten får terapin? Alltmer data tyder på det. Blodprovet som kan upptäcka sjukdomen innan kognitiva symtom, får här en avgörande betydelse. 

– I en pågående studie följer vi 4 000 individer som inte har symtom på Alzheimers. Vid tidiga tecken på sjukdom undersöks individerna med PET-kamera, ryggvätskeprov och blodprov tas för att studera tidiga förändringar i hjärnan. Nästa steg är att tidigt i förloppet testa sådana läkemedel som antingen tar bort amyloid eller tau, och på så vis skjuta på symtomdebuten så långt det går, säger Oskar Hansson. 

Vad inspireras du av?
– Jag känner starkt för den här sjukdomsgruppen, det ger mig energi att forska. Alzheimers sjukdom är en vanlig och grym sjukdom som slår hårt mot både patient och närstående. Sedan har jag sett till att hålla mig borta från mer administrativa uppdrag, det inspirerar inte mig. Jag älskar att sitta med doktoranderna och postdoktorer för att ta del av nya resultat och fundera på vilka nya analyser vi ska genomföra.

Har du någon förebild?
– Lennart Minthon, som var verksamhetschef vid Minneskliniken i Malmö och professor vid Lunds universitet, har varit viktig. Hans orädsla inför att ändra saker har jag lärt mig av. Han såg uppkomna problem som en möjlighet att förändra saker till det positiva. Sedan finns det många andra duktiga forskare i mitt fält som inspirerar mig, som Reisa Sperling på Harvard för att nämna någon.    

Du har hållit dig trogen Lund?
– Det finns många skäl till det. Vi har till exempel byggt upp stora kohorter med patienter som vi bygger forskningen på. Det är inte alltid lätt att flytta oss kliniska forskare…    

Vad gör du för att återhämta dig efter jobbet?
– Fysisk aktivitet är något jag prioriterar. Jag löptränar mycket och har börjat spela squash – det är viktigt för att hålla nere stressnivån nere. Många skulle säga att jag jobbar för mycket, men så länge det är roligt går det bra. 

1. Det är många olika faktorer! Allt från det tidiga, strategiska beslutet när man väljer forskningsfält: finns utrymme att göra nya viktiga uppslag, eller är det ett redan mättat? Det kanske är ett fält där man vet väldigt litet, och därmed svårbeforskat.  

2. Jag är oerhört beroende av ett gott samarbete med kollegorna på kliniken för att lyckas. Där rekryteras patienterna till studien, och från den kliniska verksamheten får jag med mig många intressanta och relevanta frågeställningar.  


3. För att nå långt behöver man samarbeta med, och behålla, smarta människor i forskargruppen. Vi är 25 personer och ungefär lika många på kliniksidan. Många har varit med mig i över tio år, och utan dem hade det varit svårt att driva forskningen. Samarbetet med Bild- och funktion vid Skånes universitetssjukhus är en annan framgångsfaktor.

Oskar Hansson har publicerat över 500 vetenskapliga artiklar. Viktiga milstolpar är:

Torsten Söderbergs Akademiprofessur i medicin
Akademiprofessurerna främjar internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att göra det möjligt för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning vid en svensk medicinsk fakultet under fem år. Torsten Söderbergs Stiftelse donerar tio miljoner kronor till varje enskild akademiprofessur. Fem sådana professurer löper parallellt. 
Tillsättningen bereds och beslutas av Kungl. Vetenskapsakademien.

Om Torsten Söderbergs Stiftelse
Torsten Söderbergs Stiftelse har till ändamål att främja vetenskaplig forskning, i första hand inom de medicinska, ekonomiska och rättsvetenskapliga områdena.
Läs mer på www.torstensoderbergsstiftelse.se

Oskar Hansson, professor i neurologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, forskargruppschef vid Klinisk Minnesforskning och strategiska forskningsområdet MultiPark, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Profil i Forskningsportalen