Daniel Bexell, universitetslektor och docent vid avdelningen för translationell cancerforskning får konsolideringsbidrag från europeiska forskningsrådet för att utveckla bättre behandlingar mot barncancer. Neuroblastom är en typ av barncancer som drabbar cirka 20 barn per år i Sverige. Trots intensiv behandling får många barn återfall med behandlingsresistent sjukdom. Det är en stor utmaning i vården är att hjälpa barn med metastaser som är resistenta mot befintlig behandling.
Daniel Bexells nya projekt ska på djupet undersöka de molekylära mekanismerna bakom metastasernas resistens. Förhoppningen är kunna fastslå varför metastaser är så svåra att behandla Daniel Bexell och hans forskargrupp ska använda kunskapen för att identifiera och testa helt nya typer av behandlingsstrategier som kan slå specifikt mot behandlingsresistent neuroblastom.
– Det är hedrande och roligt! Jag är glad att ERC vågar satsa på ett högriskprojekt, men där nyttan kan bli mycket stor. Anslaget ger oss möjlighet att i detalj undersöka molekylära mekanismer och testa helt nya typer av behandlingsstrategier. Jag hoppas att vi om fem år har betydligt bättre möjligheter att hjälpa barn med svårbehandlat neuroblastom.
ERC-projektet: “Decode Relapse: Decoding and Targeting Treatment-Resistant Metastatic Neuroblastoma”
Joan Yuan, forskare och docent i immunologi vid Institutionen för laboratoriemedicin, ska fördjupa sig i den fascinerande sfären av B-celler som härrör från vår allra tidigaste tid i livet, men som har en avgörande roll i vårt vuxna immunsystem. Konceptet med så kallad neonatal immunprägling är väletablerat. Det syftar på betydelsen av den neonatala utvecklingsperioden för att etablera ett symbiotiskt förhållande mellan vårt immunsystem och mikrober med konsekvenser för livslång immunhälsa.
De cellulära och molekylära mekanismer som ligger till grund för den tidiga immunprogrammeringen är till stor del outforskade. Nu ska Joan Yuan och hennes forskargrupp använda sin innovativa genetiska verktygslåda för att reda ut de unika B-cellernas bildande, deras funktion och betydelse för långsiktig immunhälsa. Forskargruppens hypotes är att utvecklings- och mikrobiella omständigheter präglar en tidig våg av B-cellsminne, vilket ger dem distinkta egenskaper som påverkar funktionen av det vuxna immunsvaret. Genom att genetiskt tidsstämpla och manipulera dessa B-celler på ett mycket kontrollerat sätt är det forskarnas förhoppning att utveckla en omfattande förståelse för deras roll i att forma det vuxna immunsystemet
– Vår forskning bygger på användningen av sofistikerade musmodeller som etablerats genom stöd av vårt tidigare ERC Starting Grant. Dessa modeller representerar det enda sättet att fastställa ett orsakssamband mellan neonatal B-cellsexponering och vuxenimmunitet. De kräver dock stora resurser och långsiktiga investeringar som sällan finns tillgängliga från andra finansiärer. Anslaget kommer att möjliggöra våra mer ambitiösa forskningslinjer som tar mer tid och resurser men som kan leda till större framsteg. Vi vill därför uttrycka vår uppriktiga tacksamhet till ERC för deras engagemang för att stödja vårt forskningsprogram och de ovärderliga möjligheter det ger.
ERC-projektet: Unraveling the Role of Early Life B Cells in Shaping the Adult Immune System
Andreas Nilsson, universitetslektor vid geologiska institutionen, får 23 miljoner kronor för att studera jordens magnetfält. Detta fält fungerar som ett skydd mot skadlig kosmisk strålning och utgör en grundläggande förutsättning för liv på vår planet. Under de senaste 180 åren har fältets styrka minskat stadigt, vilket har lett till spekulationer om att vi är på väg mot en så kallad polomkastning. Samtidigt har ett område med ovanligt svagt magnetfält vuxit fram i Sydatlanten – vilket bland annat skapar problem för satelliter i låg omloppsbana på grund av ökad strålningsexponering. Rekonstruktioner av variationer i jordens magnetfält över de senaste 10 000 åren, baserade på indirekta geologiska och arkeologiska observationer, antyder att svaga fältavvikelser som den så kallade Sydatlantiska anomalin är återkommande fenomen kopplade till periodiska variationer i magnetfältets styrka över tusentals år. För att förstå dessa processer måste flödet i jordens järnrika flytande yttre kärna där magnetfältet genereras undersökas.
– Målet med projektet är att studera förhistoriska analogier till vårt nutida magnetfält med hjälp av en integrerad modellering av magnetfältet och flödet i jordens kärna för att avslöja de underliggande processerna som är ansvariga för den pågående minskningen av magnetfältets styrka, säger Andreas Nilsson.
ERC-projekt: PALEOCORE Core dynamics on millennial timescales.