Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

138 miljoner till universitetets cancerforskning – Nya biomarkörer och AI ska bidra till bättre diagnos och prognos av prostatacancer

Porträtt på Anders Bjartell
Anders Bjartell är professor vid Lunds universitet och  överläkare inom urologi på Skånes universitetssjukhus, och en av Sveriges främsta forskare inom prostatacancer. Foto: Tove Smeds

I mitten av november beslutade Cancerfondens forskningsnämnd att ge 138 miljoner till flera framstående cancerforskare vid Lunds universitet. En av dessa är professor Anders Bjartell som bland annat med hjälp av AI forskar om prognos, sjukdomsutveckling och att skapa nya behandlingar för prostatacancer.

Anders Bjartell, professor och överläkare inom urologi är en av Sveriges främsta forskare inom prostatacancer. Från Cancerfonden får han totalt sju och en halv miljoner kronor på tre år för forskningsprojektet Integration of biomarkers of clinical models for improved outcome, prediction and new therapies in prostate cancer.

Prostatacancer blir allt vanligare och i år beräknas mer än 11 000 nya fall i Sverige. Screening med PSA-blodprov har visat en överlevnadsvinst, men samtidigt gett en oönskad överdiagnostik och överbehandling. Behovet av nya behandlingar vid aggressiv prostatacancer är fortsatt stort, menar Anders Bjartell, som därför tycker det är oerhört bra och viktigt att Cancerfonden lyfter forskningen på området.

– Jag är jätteglad över anslaget som bland annat innebär att vår forskargrupp kan utökas med nya medarbetare och vi kan studera större patientgrupper, vilket också gör våra resultat säkrare, säger Anders Bjartell.

Han fortsätter;

– Vi behöver utveckla bättre metoder för tidig diagnostik av prostatacancer där vi på ett tidigt stadium kan identifiera de cancrar som är aggressiva, och även kunna skilja dessa åt från den större majoriteten av tumörer som oftast är godartade. Samtidigt behöver vi bättre metoder för följa sjukdomen över tid och få ökad förståelse för varför tumörcellerna blir mer aggressiva med tiden.

Ihop med sina kollegor arbetar Anders Bjartell med så kallad translationell prostatacancerforskning. Det innebär bland annat att först identifiera behov av bättre diagnostik och nya behandlingar i sjukvården, för att i laboratoriemiljö kunna utveckla nya metoder och behandlingar som sedan kan utvärderas i klinisk miljö. Forskarnas ambition är bland annat att identifiera biomarkörer som indikerar vilka faktorer eller signalvägar i tumörcellerna som nya cancerläkemedel ska riktas mot.

– Vi vill förstå varför vissa biomarkörer har prognostiskt värde och hur vi kan använda dessa för att bedöma eller förutsäga prognoser hos patienter, och på så vis välja rätt behandling som ger bäst effekt och minst biverkningar.

I detta projekt fokuserar forskarna på att utveckla nya behandlingar av tumörer som är resistenta mot etablerade behandlingar, och ska även utvärdera nya kombinationsbehandlingar – inklusive radioimmunoterapi, som är en teknik för cancerbehandling som innebär att utsätta maligna tumörer för höga doser av strålning medan du sparar hälsosam kroppsvävnad i närheten.

Forskarna har tillgång till uppgifter om prostatacancer hos patienter med blod- och vävnadsprover som de med nya metoder inom AI (artificiell intelligens) kan analysera och utvärdera, och på så vis identifiera viktiga biomarkörer som automatiskt skulle kunna identifiera aggressiva tumörceller i vävnadsprov.

– En kombination av olika behandlingar kan ge överlevnadsvinster vid avancerad sjukdom, och om vi kan hitta nya sätt att utnyttja biomarkörer för att bedöma prognoser och utveckla nya behandlingar av aggressiv cancer skulle det på sikt minska sjukligheten och dödligheten i prostatacancer, säger Anders Bjartell.

Om Cancerfondens anslag

Cancerfondens forskningsnämnd beslutade i november 2021 att dela ut totalt 732 miljoner kronor till svensk cancerforskning fördelat på fjorton lärosäten runt om i landet. 138 av dessa miljoner går alltså till Lunds universitet. Sammanlagt beviljades 34 anslag i form av pengar eller forskarmånader till universitetet, och det var 7 miljoner mer än 2020. Cancerfondens finansiering av Lunds universitets cancerforskning har stor betydelse för forskningen såväl som för samhället. Även om allt fler numera överlever cancer och många blir helt friska tar utmaningarna inte slut. Cancerforskningen behövs och räddar liv.