Överlevnaden hos bröstcancerpatienter har förbättrats under de senaste årtiondena tack vare framsteg i diagnostik och behandlingar och i dag lever drygt 100 000 kvinnor i Sverige som har eller tidigare har haft bröstcancer.
– Samtidigt har det skett en kraftig ökning av övervikt och fetma i samhället. Vi har i tidigare studier sett en markant kroppsstorleksökning mellan 2002 och 2016 hos bröstcancerpatienter som vägdes inför operation och att större kroppsstorlek var kopplad till en sämre prognos. Andra vetenskapliga studier har visat att viktförändringar, både uppåt och nedåt, är vanliga i samband med behandling för bröstcancer. Resultaten av dessa studier skiljer sig dock åt vad gäller betydelsen av viktförändring för återfallsrisken. Syftet med vår aktuella studie har därför varit att undersöka om viktförändringar under det första året efter bröstcanceroperation verkligen påverkar prognosen för återfall, säger Helena Jernström, professor i experimentell onkologi med inriktning med integrativ cancerepidemiologi vid Lunds universitet.
I studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cancer Causes & Control, tog forskningssjuksköterskor kroppsmått på 1 178 bröstcancerpatienter, både innan de opererades och vid deras 1-årskontroll. Patienterna delades upp i tre grupper beroende på deras viktutveckling första året efter operation – om de gick upp eller ner mer än 5 procent eller hade stabil vikt. Forskarna följde sedan upp hur det gick för de olika grupperna.
– Det visade sig att viktuppgång hos de 225 patienterna som var yngre än 50 år var kopplad till en mer än dubblad risk för återfall jämfört med stabil vikt efter man tagit hänsyn till ålder, tumöregenskaper och patientens vikt innan operation. Vi såg dock inget samband mellan viktnedgång och god prognos. Hos de 953 patienterna som var 50 år och äldre hittades inget tydligt samband mellan viktförändringar och återfall i bröstcancer, säger Helena Jernström.
Forskarna har i studien också undersökt betydelsen av var på kroppen som fettvävnaden samlas; en del kvinnor lagrar fettet framför allt på nedre delen av kroppen, runt höfter och lår. Andra kvinnor lagrar fettet huvudsakligen kring magen, vilket är mindre hälsosamt enligt tidigare forskning.
För att undersöka vilken inverkan förändringar mellan de båda kategorierna hade på återfallsrisken delade forskarna upp patienterna i två grupper:
Grupp 1: patienter som lagrade fettet på samma vis dvs. antingen på höft/lår eller på magen både före och 1 år efter operationen,
Grupp 2: patienter som 1 år efter operationen bytte kategori och lagrade fettet på annat vis än före operationen exempelvis gick från att lagra fettet kring höfter/lår till att lagra det kring magen
– Vad gäller förändringar i kroppsform så vet vi vad inte som ligger bakom förändringarna hos patienterna. Det är komplicerat och kan styras av både hormoner, livsstil och andra faktorer, men det visade sig att det berodde på tumörens egenskaper om det var bra eller dåligt att byta kategori. För patienter med östrogenkänsliga tumörer, vilket är vanligast, gick det bättre om de var kvar i samma kategori, medan det gick bättre för övriga patienter om de bytte kategori, oavsett var på kroppen fettet satt från början. Mer kunskap behövs om hur tidiga viktförändringar hos bröstcancerpatienter påverkar prognosen, men studiens fynd tyder på att det kan vara bra för patienter att hålla vikten stabil efter en bröstcanceroperation, säger Helga Tryggvadottir, doktorand i Helena Jernströms forskargrupp och ST-läkare i onkologi vid Skånes universitetssjukhus.
För mer information om studiern, kontakta:
Helena Jernström, professor i experimentell onkologi med inriktning med integrativ cancerepidemiologi, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet helena [dot] jernstrom [at] med [dot] lu [dot] se (helena[dot]jernstrom[at]med[dot]lu[dot]se) eller 046-177619
Helga Tryggvadottir, doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet och ST-läkare på SUS, helga [dot] tryggvadottir [at] med [dot] lu [dot] se (helga[dot]tryggvadottir[at]med[dot]lu[dot]se) , 0720-23 83 48
Studien har finansierats med stöd av: Cancerfonden, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Fru Berta Kamprads stiftelse, ALF-medel Region Skåne, Svenska bröstcancergruppen (BRO) och SUS fonder.
Olle Dahlbäck
