Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.

Psykisk ohälsa

Media rapporterar om hur svenskarna i allt högre grad lider av psykisk ohälsa, som depression, utmattningssyndrom och ångest. Riskerna med denna utveckling är mycket stora, inte minst med tanke på att den som mår riktigt dåligt kan se självmord som en utväg. Att finna metoder för att på ett effektivt vis motverka att människor tar detta oåterkalleliga steg är en central del i den framstående forskning om psykisk ohälsa som bedrivs vid Lunds universitet.

Foto på kvinna som sitter på ett berg försjuknen i tankar.

VÅR FORSKNING

Omega-3 vid depression

Att kunna mäta biomarkörer, alltså förekomst av vissa ämnen eller molekyler i blod eller saliv, är ett objektivt sätt att bättre kunna förutspå sjukdom och mäta behandlingsframgång. En tydligare bild av den enskilda personens risk att drabbas är också en förutsättning för att kunna skräddarsy behandling, för att på bästa möjliga vis kunna anpassa läkemedel, psykoterapi eller andra insatser. I en pågående studie om depression undersöker lundaforskare exempelvis om ett tillägg av Omega-3 kan stärka effekten av läkemedelsbehandling för de individer som uppvisar förhöjda inflammatoriska markörer.

Stress på cellnivå vid depression 

En bakomliggande orsak till psykisk ohälsa är felreglering av olika signalämnen i hjärnan, men många bidragande faktorer är fortfarande okända. Forskare vid Lunds universitet har i en uppmärksammad studie undersökt sambandet mellan cellulär stress och självmordsnära beteende. När en grupp friska jämfördes med 37 personer som hade försökt ta sitt liv gick det att se att de senare hade ökad förekomst av så kallat mitokondriellt DNA i blodet. Detta avspeglar stress på cellnivå, att celler gått sönder och då läckt DNA till blodet. Mitokondriellt DNA i blod var också kopplat till förhöjda nivåer av kortisol, ett viktigt stresshormon, något som talar för att ökad stress kan påverka kroppens celler.

I en uppföljande studie kunde forskarna också visa att halterna var högre hos de med allvarlig depression än hos friska personer. Högre halter av mitokondriellt DNA i blod verkade här kunna avspegla att den pågående antidepressiva behandlingen inte fungerar tillfredsställande.

Ketamin istället för ECT?

Vid allvarlig depression används ibland så kallad elektrokonvulsiv behandling, ECT. Behandlingen fungerar väl, men kan ge minnesstörningar som ofta är övergående. I en pågående studie jämförs ECT med narkosmedlet ketamin, där 200 patienter med allvarlig depression slumpas till att få endera behandlingen. Den viktiga frågan man vill besvara är om ketamin kan ge lika god behandlingseffekt som ECT, men med lägre grad av minnespåverkan.

Vård på patientens villkor

Ett annat omtalat projekt med avstamp vid Lunds universitet är så kallad brukarstyrd inläggning. Konceptet innebär att patienter med självskadebeteende och risk för självmord, som bakom sig har återkommande, långa inläggningar, själva får möjligheten att skriva in sig under kortare perioder. Metoden är under klinisk utvärdering, och forskarna undersöker bland annat om möjligheten att skriva in sig själv tre dagar kan fungera som krishanteringsstrategi och i förlängningen leda till färre skador och självmordsförsök.

Effekt av beteendeterapi och motion

Det är också viktigt att utvärdera vilka insatser som fungerar bäst vid medelsvåra psykiska problem. Här har forskare jämfört tre lovande insatser där de 900 personer som ingick i studien antingen fick internetbaserad kognitiv beteendeterapi, iKBT, fysisk träning eller sedvanlig behandling, där den sistnämnda ofta innebar läkemedel. Resultaten visade att iKBT och fysisk träning ger bättre effekt på psykologisk funktion och sömn, samt lika god effekt mot stress, som vanlig behandling.

Koppling mellan spelberoende och självmord

Vid Lunds universitet pågår också en ny och ambitiös satsning på forskning om spelberoende, en allt mer omtalad diagnos. I en mycket uppmärksammad registerstudie ingick drygt 2 000 individer som fått diagnosen spelberoende mellan 2005 och 2016. Totalt följde forskarna denna grupp i närmare fem år, en period inom vilken 21 individer avled genom självmord. Hos personer med spelberoende var andelen självmord 15 gånger högre än hos befolkningen i övrigt, och i åldrarna 20–49 år var andelen drygt 19 gånger större. Enligt forskarna behövs bättre förebyggande arbete, exempelvis genom att leta efter symtom på depression och självmordsbenägenhet hos personer med spelberoende, för att kunna sätta in insatser i tid.

Att förebygga självmordsförsök

Att finna metoder för att förhindra att människor tar sitt liv är ett oerhört viktigt forskningsområde. Omkring 8 000 personer i Sverige kommer varje år i kontakt med slutenvården efter självmordsförsök, men mörkertalet är stort och det kan handla om dubbelt så många försök totalt. Det behövs därför bättre behandlingsmetoder för denna grupp och vid Lunds universitet studeras och utvärderas en metod kallad ASSIP, ”a suicidal short invention protocol”.

Metoden innebär att patienten vid tre möten tillsammans med en utbildad terapeut går igenom sin egen historia enligt mycket strukturerade former, för att få en tydlig bild av vad som ledde fram till självmordsförsöket. Målet är att patienten ska hitta strategier att använda för att undvika att situationen uppstår igen. I Schweiz, där metoden har utvecklats, kunde insatsen förebygga nya självmordsförsök med 80 procent, jämfört med en grupp som fått traditionell behandling. Resultaten är mycket lovande, men studien var liten. Därför är den noggranna och vetenskapligt välplanerade utvärderingen, som ska mynna ut i en större klinisk studie, helt nödvändig för att värdera om metoden bör implementeras.

Foto på molnig sky över en grå havshorisont.

FRAMTIDA UTMANINGAR

Det finns mycket att vinna på att via vetenskapligt högkvalitativ forskning ta fram olika behandlingsstrategier för att bromsa den eskalerande utvecklingen av psykisk ohälsa. På individnivå kan det handla om skillnaden mellan liv och död, men även samhällsekonomin i stort främjas av god psykisk hälsa hos medborgarna, exempelvis via minskat behov av sjukskrivningar och tid på vårdavdelningar. Här har forskare vid Lunds universitet gjort – och gör – värdefulla insatser.

Text: Medicinska fakultetens kansli i samarbete med vetenskapsjournalist Lotta Fredholm

Sidansvarig:

"Årligen begår cirka 1200 i Sverige självmord, vilket innebär tre fall varje dag, året om."