Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hjärnans sjukdomar

Sjukdomar i hjärnan slår hårt mot den som insjuknar, men även deras anhöriga och närstående lider. Det är i hjärnan en människas personlighet skapas och bevaras. Den som drabbas av exempelvis demens tynar bort från sina nära och kära, ibland när många år av livet återstår. Bortsett från det mänskliga lidandet är sjukdomen också mycket kostsam för samhället. På European Brain Councils webbsida finns ett räkneverk som mäter de sammanlagda kostnaderna för hjärnsjukdom inom EU, och dessa tickar upp med oerhörda 1,5 miljoner euro i minuten. Vid Lunds universitet pågår en rad hjärnforskningsprojekt som ofta tar avstamp i ett framgångsrikt samarbete mellan kliniskt verksamma forskare och de med kompetens inom avancerad grundforskning.

 

Äldre man med en hund på en parkbänk. Foto.

Vår forskning

Bättre diagnosticering av Alzheimers

I dag finns inga botande behandlingar mot så kallade neurodegenerativa sjukdomar, som Alzheimers sjukdom eller vissa varianter av Parkinsons sjukdom. Däremot finns det olika slags bromsbehandlingar. För bästa möjliga effekt måste dessa sättas in så tidigt som möjligt. Ett viktigt forskningsområde är därför att ta fram bättre diagnosmetoder. Forskare vid Lunds universitet har med hjälp av avancerad bildteknik kunnat mäta halten av ett specifikt alzheimerprotein kallat tau i hjärnan. En internationell studie med 700 patienter visade att man med denna metod kunde upptäcka patienter med sjukdomen tidigare.

Koppling mellan tarmflora och Parkinsons

Ett annat uppmärksammat projekt pekar på en möjlig koppling mellan tarmflora och förekomsten av Parkinsons sjukdom. Med hjälp av ett stort registermaterial har forskare vid Lunds universitet kunnat konstatera att personer som hade opererat bort blindtarmen uppvisade lägre risk än andra att senare i livet drabbas av Parkinsons sjukdom. Hur ett eventuellt samband ser ut är dock inte känt och därför behövs mer forskning.

Ökad kunskap om epilepsi

Vid Lunds universitet förekommer även framstående forskning om epilepsi. Bland annat används donerad hjärnvävnad, som erhållits från patienter som behandlats kirurgiskt för epilepsi, för att kunna studera olika behandlingar. I ett projekt har forskarna lyckats förlänga överlevnaden för sådan donerad hjärnvävnad. Tiden som den donerade vävnaden överlever har fyrfaldigats – från 12 till 48 timmar. Detta har stor betydelse, eftersom en längre tidsrymd gör det möjligt att exempelvis studera genterapibehandling på vävnaden, och även att framkalla anfall som liknar epilepsi i vävnadssnitten och se vad som händer i de enskilda nervcellerna – viktiga steg framåt mot framtida läkemedel.

Ersätta hjärnceller med stamceller

Den mänskliga hjärnan har en mycket begränsad förmåga att bilda nya nervceller. Går det att hitta vägar för att återställa funktionen hos en skadad hjärna, som till exempel vid Parkinsons sjukdom? Här ligger Lunds universitet mycket långt fram, eftersom metoden att använda stamceller utvecklades här under 1980-talet. Vid Parkinsons sjukdom är det de dopaminproducerande cellerna som slutar fungera och nu pågår försök med att använda stamceller för att ersätta dessa.

I en studie har forskarna tagit fram förstadier till dopaminproducerande nervceller från embryonala stamceller. Djurförsök har visat att cellerna överlever under lång tid efter transplantation till hjärnan och att de fungerar lika bra som hjärnans egna dopaminceller. I samarbete med läkemedelsbolag strävar forskarna efter att utveckla en verksam behandling som i framtiden kan nå patienter världen över. En intressant fråga är om stamceller skulle kunna användas även vid andra hjärnsjukdomar, exempelvis vid alzheimer eller efter stroke.

Genterapi återställer funktioner

Ett annat sätt att försöka återställa hjärnans funktion är att använda genterapi. Med hjälp av genöverföring är tanken att få nya nervceller att göra jobbet istället för de som gått förlorade. Det finns tre vägar, där en är att införa nya gener, exempelvis för att tillverka dopamin. En annan är att omprogrammera celler, så att de aktiverar andra slags gener än tidigare och börjar fungera som nervceller. Ett tredje sätt är att få cellerna att tillverka vissa slags stöttande proteiner, som gynnar nervcellernas överlevnad, för att på så vis stoppa celldöd och få cellerna att hämta sig och återväxa. Inom detta fält pågår flera olika projekt, och utmaningen är bland annat att få den genprodukt som det råder brist på att tillverkas i rätt slags celler, vid rätt tidpunkt och i tillräcklig mängd.

Foto på trädgrenar mot en blå himmel

Framtida utmaningar

Hjärnan är ett oerhört komplext organ, som orkestrerar alla kroppens funktioner. Att bättre förstå dessa processer kräver avancerad grundforskning för att kunna sätta samman alla enskilda pusselbitar. Forskare vid Lunds universitet har fått forskningsanslag från EU för att studera de grundläggande mekanismer som ligger bakom att kopplingarna mellan nervceller, de så kallade synapserna, skadas vid Alzheimers sjukdom. De nya fynden kan sedan kopplas till framtida behandling. Frågor som behöver besvaras är bland annat hur nedbrytningsprocessen av nervcellerna ska stoppas, samt om det går att tillföra läkemedel eller stöttande molekyler för att på så vis skapa en miljö i de skadade delarna av hjärnan så sjukdomen inte blir värre.

Lunds universitet har en lång och gedigen tradition av internationellt framstående hjärnforskning. De tidiga pionjärernas insatser förvaltas i dag av nya generationer forskare som står fast enade i sin målsättning att genom forskning hitta nya strategier i kampen mot dessa sjukdomar.  

 

Text: Medicinska fakultetens kansli i samarbete med vetenskapsjournalist Lotta Fredholm

Stöd medicinsk forskning

Så kan du ge en gåva. 

"I dag har 47 miljoner människor i världen en alzheimerdiagnos och hela 76 miljoner beräknas vara sjuka år 2030. När det gäller Parkinsons sjukdom har ungefär 10 miljoner personer denna diagnos globalt och 40 procent får sin diagnos innan 50 års ålder."

Vill du stödja vår forskning inom hjärnans sjukdomar?

Om du vill ge en gåva till forskning om hjärnans sjukdomar kan du sätta in pengar på universitetets bankgiro 830-6599. Ange då ditt namn och kontaktuppgifter samt ”Hjärnans sjukdomar”.