Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Försöksdjur

Vilka försöksdjur använder forskarna?

Möss och råttor är de djurarter som används allra mest inom den medicinska forskningen vid Lunds universitet. Andra djur, som zebrafiskar, kaniner, grisar, illrar, grodor och får används i begränsad omfattning.

Hur väljer de försöksdjur?

När ett djurförsök planeras ska forskaren utforma försöket så att så få djur som möjligt används, med minsta möjliga lidande för djuret och välja djurslag med minst förmåga att uppleva lidande, i enlighet med 3R principen. Möss delar 98% av deras genetiska material med människor vilket innebär att de i många fall är lämpliga forskningsdjur. Det är dessutom vanligt att använda transgentekniker på möss som gör att det går att tex. studera funktion hos en viss gen eller molekylär funktion samt inducera sjukdomstillstånd. Det ger oss värdefull kunskap om enskilda geners betydelse och orsaker till sjukdom hos både djur och människor.

Det kan finnas andra egenskaper som gör att det i vissa studier är lämpligare att välja andra djurslag än möss. Det kan vara att det behövs ett större djurslag för kirurgiska ingrepp eller användning av medicinska produkter till människa som är för stora för gnagare. Ett exempel är att gris ofta har använts för att sjukvårdspersonal ska kunna träna kirurgisk färdighet och akut traumasjukvård, men idag ersätts detta alltmer av simulering med interaktiva datorprogram.

Till vilka studier används djuren?

Möss och råttor används i en mängd olika studier exempelvis för att förstå bakgrunden till sjukdomar i hjärnan, diabetes, cancer, tarmsjukdomar, inflammation och hjärt-kärlsjukdomar. Dessa två djurslag används också vid så kallad grundforskning. Det innebär att man söker ny kunskap om basala biologiska mekanismer och reglermekanismer i kroppens olika organsystem.

Andra djur, som gris, får och kanin används i studier där andra alternativ inte kan ge tillfredställande resultat. Det gäller exempelvis undersökningar av funktionen hos hjärta, kärl och lungor, ögonforskning samt undersökningar över bioimplantat.

Hur mår djuren?

För att få ett bra och pålitligt forskningsresultat är det viktigt att djuren mår så bra som möjligt och inte utsättas för onödig stress. De måste i möjligaste mån kunna leva så att de kan få utlopp för sina naturliga behov, till exempel bygga bo (möss och råttor), klättra (möss) och leka (grisar). Vi förser dem med bomaterial, klättringsmöjligheter och leksaker. Djuren kan också tränas och vänjas inför procedurer för att minska rädsla och stress. Vår personal är välutbildad inom djuromsorg och bryr sig om djuren. Om det finns risk för smärtor måste smärtstillande medicin användas.