Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Så kan zebrafisken minska antalet däggdjursförsök

Lundaforskaren Roger Olsson har tagit fram ett modellsystem över zebrafiskars beteende och hur dessa ändras när man tillsätter olika molekyler i vattnet. Något som kan användas för att minska antalet försök på däggdjur när forskare tar fram nya läkemedel mot sjukdomar som drabbar det centrala nervsystemet.

Akvarium med zebrafiskar.

Det simmar omkring hundratals zebrafiskar i Roger Olssons akvarium. En del är yngel, andra lite äldre. Några är genomskinliga och en del mer ”vanliga”.

- Vi använder zebrafisken för att studera sjukdomar som drabbar det centrala nervsystemet, säger Roger Olsson, professor i kemisk biologi med inriktning mot läkemedelsutveckling, särskilt inom neurovetenskap.

Ersätter däggdjur som möss och råttor

För att ta fram bättre behandlingar vid psykiatriska sjukdomar som schizofreni och neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons sjukdom och Huntingtons sjukdom, söker forskarna efter substanser och molekyler som på olika sätt kan motverka eller mildra sjukdomen. De behöver då studera hur olika substanser påverkar beteenden.

- Det är inte så lätt att kartlägga enbart genom att titta på celler i mikroskop. Vi behöver studera en form som rör på sig - som beter sig, förklarar Roger Olsson.

 

Porträttfoto av Roger Olsson.
Roger Olsson, professor vid Lunds universitet, har utvecklat en plattform för att kunna studera beteenden hos zebrafiskar.

För att minska användandet av däggdjur i beteendestudier använder Roger Olsson zebrafiskar. Fiskarna kan ersätta exempelvis möss eller råttor i de första inledande studierna, och på så vis reducera en stor del av de djurexperiment forskarna behöver göra.

Men hur kan man tolka fiskars beteenden? Roger Olsson berättar att genom att använda en kamera som kan ta 300 bilder i sekunden har de kartlagt fiskarnas rörelser. Forskarna har också tagit fram en programvara med vilken de objektivt kan mäta varenda rörelse fisken gör. På så vis kartlägger de hur fiskarnas beteenden ändras när dessa substanser tillsätts i vattnet.

- Med hjälp av kameran kan vi definiera varenda sväng fiskynglen gör. Håller fisken sig nära brunnsväggen kan det vara tecken på ångest, om nu fiskar känner ångest, säger Roger Olsson.

 

Mikroskopbild som visar zebrafiskens hjärnaktivit.
Studerar zebrafiskens hjärnaktivitet. Med hjälp ett skiktmikroskåp som Fredrik Ek, forskare vid Lunds universitet, har byggt, studeras fiskarnas hjärna tredimensionellt. På bilden syns neuroner i zebrafiskens hjärna.

Molekylen tas upp via vattnet

- All information – och det blir mycket information – om hur fiskarna rör sig har forskarna samlat i en databas (se faktaruta). Målet är att ta fram ett referensmaterial i vilket man kan slå upp och se om den molekylen man är intresserad av visar skillnad på fiskens beteenden.

Att fiskarna tar upp molekylerna från vattnet gör att forskarna slipper injicera substanser, något som ofta behövs vid musstudier. En annan fördel är att innan fiskynglen börjar äta, vilket de gör vid dag fem, anses de vara celler. Roger Olsson och hans forskargrupp använder sig av fiskyngel som är upp till tio dagar gamla, något de har etiska godkännanden för.

Genomskinlighet en fördel

En annan fördel med zebrafiskar är att de som yngel är genomskinliga. Något som kan hjälpa forskarna att se om molekylen tas upp och påverkar mer än hjärnan.

- När man ger läkemedel mot sjukdom i hjärnan vill man helst inte ha någon effekt på andra ställen i kroppen. Om en molekyl som är en potentiell läkemedelskandidat visar sig ge bra effekt på zebrafiskarna, då kan man gå vidare och testa i möss eller råtta. Det är också så att om man ser samma resultat i två olika biologiska arter – som zebrafisk och möss – så ökar sannolikheten för att det även fungerar i en tredje art, nämligen människan, förklarar Roger Olsson.

Projektet stöds av Vetenskapsrådet, inom ramen för alternativa djurmodeller.

Text: Tove Smeds

 

Sidansvarig:

Databas med zebrafiskars beteende

Hittills har forskarna kartlagt hur fiskarna beter sig vid ett 40-tal olika substanser i sex olika sjukdomsmodeller. I hälften av modellerna har man sökt efter molekyler som ger fiskarna ett mer normalt beteendemönster jämfört med hur de beter sig i sjukdomsmodellerna. I de andra modellerna studeras naturligt beteende där så lite påverkan som möjligt är önskvärt för att undvika dåliga effekter. Totalt finns över 200 experiment lagrade i databasen.

Alternativa metoder