KOL (Kroniskt obstruktiv lungsjukdom) drabbar miljontals människor världen över och är den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen. Det är en allvarlig och obotlig sjukdom som kännetecknas av kronisk inflammation och strukturella förändringar i lungorna, vilket gör att elasticiteten i vävnaden och syresättningsförmågan försämras. KOL-patienter får inte tillräckligt med luft och har därför svårt att vara aktiva, vilket i sin tur påverkar livskvaliteten starkt. KOL är också förknippat med stigma, då den övervägande delan av de som drabbas är rökare.
– Trots att redan unga rökare – framför allt kvinnor som tål rökning sämre än män – tidigt har stora förändringar i lungorna, lyckas kroppen ofta kompensera dessa fram till 40-årsåldern. Detta tillsammans med att det finns en utbredd uppfattning om att rökare har sig själva att skylla, gör att många inte söker vård förrän sjukdomen har hunnit bli riktigt allvarlig, säger Gunilla Westergren-Thorsson, professor i lungbiologi vid Lunds universitet.
Det känns fantastiskt! Genom donationen, kan vi fortsätta jobba i det här forskningsprojektet, för att bättre förstå vilka individer som kan påverka sitt sjukdomsförlopp med träning.
I Sverige är antal fall av KOL stabilt. Det är främst den äldre generationen som rökt sedan de var tonåringar, som nu är sjuka. Men ungefär 20 procent av alla patienter med KOL har faktiskt aldrig varit rökare. Varför denna subgrupp av KOL patienter ökar vet man inte, men några förklaringar kan vara dels klimatförändringar och avgaser som påverkar lungorna, men också farliga ämnen från ”in-door-coocking” i låg- och medelinkomstländer, där främst kvinnor och barn som vistas nära en eldstad utsätts. Många invandrarkvinnor är sjuka i KOL redan när de kommer till Sverige.
Barn som föds för tidigt och behöver andningsstöd eller syrgas, har också en högre risk att utveckla en form av KOL, som påverkar lungfunktionen redan i 30-årsåldern.
Mångfacetterad sjukdom
KOL är alltså inte en enhetlig sjukdom, utan omfattar flera olika sjukdomsprocesser. Ibland sitter förändringarna högt upp i lungorna i form av ärrvävnad, vilket gör lungorna stela och oelastiska. I andra fall har lungblåsorna i nedre delen av lungorna blivit för stora och slappa, vilket gör att andning och gasutbytet inte fungerar som det ska. Just det att KOL är en så heterogen sjukdom, är en av orsakerna till att det fortfarande inte finns en botande behandling. Olika personer utvecklar sjukdomen i varierande takt och svarar även olika på symtomlindrande behandling. Ytterligare en utmaning är att det saknas tester, som kan visa exakt var i lungan och hur sjukdomen utvecklas. Det behövs tillförlitliga biomarkörer – som till exempel blodprov – för att förbättra diagnostiken. KOL är alltså en komplex sjukdom vilket är en utmaning för forskarvärlden.
I tidigare forskning har man underskattat sjukdomens diversitet och ”buntat ihop” olika patienter i stora grupper i kliniska studier. Men KOL-patienter svarar så olika på behandling att det gör det svårt att designa studier och hitta behandlingar som fungerar brett. Istället behöver vi titta mycket mer på individuella variationer tidigt i sjukdomen, för att kunna hitta bromsande behandlingar.
Bindvävens roll i lungan ska undersökas
Det område som Gunilla Westergren-Thorsson är intresserad av är att undersöka bindvävens roll i lungan och hur den påverkar miljön som driver inflammationen. Bindväven spelar en central roll, eftersom den ger struktur till lungan och styr cellernas aktivitet, särskilt i området där luft och blod möts. Gunilla Westergren-Thorssons hypotes är att i gränsområdet mellan frisk och sjuk lungvävnad, skulle frisk vävnad kunna nybildas om cellerna får rätt förutsättningar. Reparationsmekanismer är kroppens sätt att återställa funktionen till exempel genom celldelning, signalering eller genom att bilda ny vävnad. Hon vill därför försöka träna bindväven så att den blir elastiskt på rätt sätt.
Träning kan hjälpa lungfunktionen
Lungorna hos KOL-patienter är ofta väldigt stora eftersom luftblåsorna är förstorade och trycker ner mot magen, vilket ger en mättnadskänsla. Därför äter dessa personer inte tillräckligt, tillsammans med att de har svårt att röra sig på grund av för låg syresättning. Det påverkar musklerna negativt och vi vill därför försöka bygga upp musklerna och aktivera kroppen.
I hennes senaste studie som fått stöd av Hjärt-Lungfonden, rekryterades 70 stycken KOL-patienter som fortfarande var relativt friska, för att se om fysisk träning kan påverka sjukdomsförloppet. De har nu genomgått ett 12 veckors träningsprogram, tre gånger i veckan tillsammans med en fysioterapeut. De första resultaten av studien visar – återigen – att sjukdomen är väldigt mångfacetterad. En grupp svarade bra på träning, medan en annan svarade sämre och ytterligare en grupp inte fick någon reaktion. Det verkar också finnas ett genusperspektiv, där män och kvinnor svarar olika och män får starkare inflammatoriska markörer i blodet. Vad det betyder vet inte Gunilla Westergren-Thorsson än, utan resultaten måste nu analyseras mer i detalj. Nästa steg är också att koppla på lungfunktionsmätningar, CT-scanning och enkätundersökningar om livskvalitet. Det är för detta ändamålet som donationen från Sandberg Development kommer att användas.
– Det känns fantastiskt! Genom donationen kan vi fortsätta jobba i det här forskningsprojektet, för att bättre förstå vilka individer som kan påverka sitt sjukdomsförlopp med träning. Det är spännande att vi kommer närmare att individanpassa behandlingar för den här patientgruppen, så att de kan få en bättre livskvalitet.
3D-modeller av lungvävnad
Nästa steg för Gunilla Westergren-Thorsson är att bygga konstgjorda, men biologiskt realistiska 3D-modeller av lungvävnad i laboratoriet. På så sätt kan hon och hennes kollegor få en mer verklighetstrogen bild av hur cellerna beter sig i kroppen och bättre förstå både sjukdomsutvecklingen och vilka reparationsmekanismer som lungan har. Det kan i sin tur bana väg för nya läkemedel som stärker lungans läkningsförmåga och förbättrar både lungfunktion och syresättning.
Forskningen är ett samverkansprojekt mellan Lunds universitet, Region Skåne, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala.