Ungefär 15 procent av alla par i fertil ålder är ofrivilligt barnlösa. En betydande orsak till att så många behöver hjälp med assisterad befruktning är att fler nu för tiden allt oftare skjuter upp att bilda familj.
– Detta är en global trend som förväntas öka de kommande åren. Bara i Europa genomförs en miljon IVF-behandlingar om året, i Sverige är motsvarande siffra 25 000, säger Yvonne Lundberg Giwercman, professor vid Lunds universitet som lett forskningen. Hon har under många år forskat om fertilitet hos både män och kvinnor.
Det finns en övertro på IVF-behandlingar. Ungefär 75 procent av alla försök misslyckas och upp till 20 procent av kvinnorna får biverkningar, en del så allvarliga att de måste söka vård akut.
Två IVF-behandlingar att välja mellan
IVF-behandling, också kallat provrörsbefruktning, innebär att man stimulerar kvinnans äggstockar att mogna fram många ägg, som sedan plockas ut och befruktas med spermier i laboratoriet, för att sedan återföras till livmodern. Det finns två olika typer av hormonbehandlingar att välja mellan för att äggen ska mogna fram: biologiska eller syntetiska. Men den kraftiga hormonbehandlingen medför även risk för allvarliga biverkningar som gör att kvinnorna ibland måste få intensivvård – och många försök till graviditet genom provrörsbefruktning misslyckas. I Sverige subventioneras IVF av staten, men med max tre försök.
– Det finns en övertro på IVF-behandlingar. Ungefär 75 procent av alla försök misslyckas och upp till 20 procent av kvinnorna får biverkningar, en del så allvarliga att de måste söka vård akut. Valet av hormonbehandling är en bidragande faktor, och en stor utmaning är att vården idag till viss del måste gissa vilken behandling som passar kvinnan bäst, säger Ida Hjelmér, PhD och laboratorieforskare vid Lunds universitet och första författare till studien.
För att ta reda på vem som svarar bäst på vilken hormonbehandling vände sig forskarna till genetiken. Totalt inkluderades 1466 kvinnor som genomgick IVF-behandling vid Reproduktionsmedicinskt centrum vid Skånes universitetssjukhus i Malmö i studien. Kvinnor med endometrios eller PCOS ingick inte i studien. Av de 1466 kvinnorna lottades 475 till två olika hormonbehandlingar medan de övriga utgjorde kontroller. Sedan kartlades gener med betydelse för befruktning genom så kallad gensekvensering, med fokus på de gener som styr hormoner viktiga för äggproduktion.
Särskilt intressant är den gen som har betydelse för effekten av follikelstimulerande hormon (FSH), som hjälper till att förbereda kroppen för befruktning och möjlig graviditet. Studien identifierade att kvinnor med en särskild variant av den gen som förmedlar hormonets effekt (FSHR) svarade bäst på den biologiska hormonbehandlingen, medan andra hade en fördel av att få den syntetiska typen av hormon. Genom att redan på förhand veta vilken genprofil kvinnan har, kan man alltså öka antalet lyckade graviditeter, förklarar Yvonne Lundberg Giwercman.
Omräknat innebär det att för 1 000 kvinnor som genomgår IVF-behandling, så föds motsvarande fyra fler skolklasser: 110 fler bebisar.
– Vi ser en relativ ökning om 38 procent i antalet graviditeter och fler födda barn bland de kvinnor som fick en hormonbehandling som matchade deras genvariation jämfört med dem som inte fick det. Omräknat innebär det att för 1 000 kvinnor som genomgår IVF-behandling, så föds motsvarande fyra fler skolklasser: 110 fler bebisar, säger Yvonne Lundberg Giwercman.
Enkelt test visar vilken behandling som passar bäst
Men att kartlägga gener är kostsamt och tar tid. Därför har forskarna nu utvecklat ett enkelt test (munsvabb), som inom en timme visar vilken hormonbehandling som passar bäst. Om testet visar gult ska kvinnan ha biologiska hormoner. Är provsvaret rosa ska de få syntetiskt framställda hormoner, som tillverkas genom biotekniska metoder.
Forskarna har sökt patent för testet, startat bolaget Dx4Life AB och har i processen stöd från LU Innovation, LU Ventures och SmiLe Incubatorn med sikte på att kommersialisera produkten.
– Vår förhoppning är att detta ska minska risken för lidande hos kvinnorna, öka antalet lyckade behandlingar – och minska kostnaderna för skattebetalarna. Vårt mål är att testet ska bli tillgängligt i början av 2026, säger Yvonne Lundberg Giwercman, som även är VD för Dx4Life AB, det bolag som utvecklar munsvabbtestet.