År 2016 fick Andreas Edsfeldt Bundy Acedemys lilla pris, även då för att studera de komplikationer som plack i blodkärl hos personer med typ 2-diabetes kan leda till. ”Vi trodde att placken skulle vara förknippade med en ökad inflammation i blodkärlet. Men i stället verkar de vara förknippade med en sämre förmåga till läkning efter en skada i kärlväggen”, sade Andreas Edsfeldt då.
För att få det stora priset, behöver forskaren tidigare ha fått det lilla. Så nu är ”Bundy-cirkeln” sluten, och det är en glad och stolt pristagare som tackar för gratulationer och berättar om sin aktuella forskning – som följer samma spår som 2016. Det är mycket vanligt med åderförkalkning/åderförfettning i kärlen, ungefär 40 procent av personer 50-64 år har detta i någon mån. Men inte alla drabbas av komplikationer som hjärtinfarkt eller stroke.
– Däremot vet vi att personer med diabetes har en mycket högre risk att drabbas av dessa komplikationer. Vår forskning har visat att det finns biologiska skillnader åderförkalkningsplacken från personer med diabetes, skillnader som skulle kunna förklara den höga risken för komplikationer, säger Andreas Edsfeldt, som kombinerar forskartjänsten med jobbet som ST-läkare på Hjärtkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Han och kollegorna i forskargruppen har till sin hjälp ett unikt svenskt biobanksmaterial. Genom att jämföra åderförkalkningsplack från personer med eller utan diabetes, har forskarna bland annat hittat skillnad i förekomst av viktiga proteiner.
– Det finns proteiner som vid åderförkalkning ska skydda placken från att spricka och orsaka blodproppar. Men i våra studier ser det ut som att det finns lägre förekomst av dessa proteiner i placken från personer med diabetes, säger Andreas Edsfeldt.
Det övergripande målet med forskningen, säger han, är att förstå vilka celler som finns i åderförkalkningsplacken, hur de fungerar och interagerar tillsammans samt hur detta påverkas av typ-2 diabetes. Genom det kan nya effektivare, mer individanpassade sätt att behandla sjukdomen hittas.
För tillfället ligger Andreas Edsfeldts forskningsfokus i hög grad på två parallella spår: Att försöka hitta förutsättningar för läkemedel som kan användas för att lokalt i placket skapa skyddande proteiner som förebygger att det spricker. Och att förbättra potentialen i diagnostik med blodprov och bilder – för att kunna ringa in vilka faktorer i blodkärlen som bör mätas för att en högriskindivid ska hittas.
Andreas Edsfeldts forskning bedrivs inom ramen för EXODIAB (Excellence of Diabetes Research in Sweden), ett strategiskt forskningsområde vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC).
– Jag måste också passa på att lyfta hela forskningsgruppen, Kardiovaskulär forskning - translationella studier. Mina kollegor är helt fantastiska, och det är ett verkligt privilegium att få jobba i en sådan stimulerande miljö.
