Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Går det att äta sig till ett friskare blod?

Porträtt Emily Sonestedt
Forskning visar att det generellt är bra att basera sin kost på naturliga, oförändrade råvaror som är tillagade från grunden samt att minska på socker i kosten, berättar Emily Sonestedt som är nutritionsforskare vid Lunds universitet. Foto: Tove Gilvad

För att vi ska må bra behöver kroppens blodflöde fungera och ge syre och näring till kroppens övriga organ. Blodet behöver rensas och goda kolesterolnivåer upprätthållas. Ett friskt blod behöver också en bra produktion av vita blodkroppar, röda blodkroppar och trombocyter, de ämnen som skapar vårt blod. Man kan ju undra om det vi äter också påverkar vår blodhälsa?

Ett friskt blod kan motverka vissa sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdom som i dag är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och i världen. Kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom är tobaksrökning, övervikt, dåliga matvanor, höga blodfetter och högt blodtryck. Diabetes och ärftlighet ökar också sannolikheten att drabbas av kärlsjukdom. 

Emily Sonestedt är forskargruppsledare vid Lunds universitet. Hon och hennes kollegor inom nutritionsforskning studerar bland annat människors kost kopplat till risker som finns för att utveckla olika sjukdomar. Genom att mäta blodsocker och blodfetter, två riskmarkörer som mäts i blodet, söker de svar på vilken betydelse kosten har för vår hälsa och att utveckla sjukdomar som fetma, hjärt-kärlsjukdom och typ 2 diabetes. 

Kost och socker syns i blodet

– Det finns samband mellan maten vi äter och de riskfaktorer som går att se i blodet. Vi har flera sorters blodfetter i blodet, både bra och dåliga, som mäts i blodet. Även för vårt blodsocker gäller det att hålla så normala nivåer som möjligt. Blodfetter mäter vi främst för att se riskerna för hjärt-kärlsjukdomar och blodsocker för diabetes, särskilt typ 2, säger Emily Sonestedt.

Näringen i maten vi äter (kolhydrater som socker och stärkelse) bryts ned till glukos och transporteras ut i blodet, i dagligt tal kallat blodsocker. Glukos är den viktigaste energikällan för kroppens celler, det håller oss vid medvetande och gör att hjärnan, muskler och vår rörelseapparat fungerar. Normalt tar det cirka tre till fyra timmar efter en måltid innan maten är spjälkad, upptagen och fördelad till kroppens olika vävnader. Dock är det många andra faktorer än intaget av kolhydrater som påverkar nivån av blodsocker mellan måltider.


Det finns samband mellan maten vi äter och de riskfaktorer som går att se i blodet.


I sin forskning har Emily Sonestedt sett att personer med ett högt sockerintag har sämre blodfetter och en ökad risk för att insjukna i hjärtinfarkt.

– Socker är kopplat till dåliga blodfetter och med det vår hjärthälsa. Vår forskning tyder även på att hur mycket socker vi äter spelar en större roll när det gäller uppkomsten av hjärtsjukdomar än vad mättat fett gör. Det kan emellertid bero på att de flesta svenskar äter alldeles för mycket mättat fett och det är därför svårt att studera. Med mer socker i maten får vi dessutom i oss mindre av vitaminer och mineraler.

Rubbade blodfetter en risk

Det finns tre olika typer av blodfetter; triglycerider, LDL-kolesterol (low density lipoprotein) som transporterar kolesterol från levern ut till vävnaderna och HDL-kolesterol (high density lipoprotein) som transporterar kolesterol till levern. En del blodfetter är nyttiga och andra skadliga. LDL-kolesterol är ett dåligt blodfett som ökar risken för åderförfettning, och HDL-kolesterol är bra som minskar risken.


Att äta nyttigt redan från barnsben gör det lättare att äta sunt som vuxen.


Om blodfettshalterna rubbas, blir för höga och lagras i blodkärlen kan det leda till olika hjärt-kärlsjukdomar. 

– Vi har även studerat personer med genetisk risk för högt LDL för att se om socker i kosten var en viktig faktor eller inte, men våra resultat visade ingen större skillnad beroende på grad av genetisk risk. Det tyder på att allt socker i det vi äter och dricker har lika stor betydelse för alla. 

Reglera med kost och motion 

Kostforskning och studier om mat är komplicerat och det behövs mer forskning kring kostens effekter på hälsa och sjukdom, och på hur olika viktiga komponenter i kosten påverkar kroppen och vårt välmående. Inom vården uppmanar man den som har högt blodsocker eller hög blodfettshalt framför allt att äta rätt och motionera regelbundet, och rökstopp gäller för den som röker. 

Socker är ett lättillgängligt livsmedel som finns överallt, i alltifrån mediciner till matprodukter och smågodis. Detsamma gäller för onyttig och processad mat. Vårt sug efter salt och fett är stort, och även för mycket alkohol kan öka de skadliga blodfettshalterna. Men varför äter vi inte nyttigare fast vi oftast vet att kosten har betydelse för vår hälsa?

Emily Sonestedt menar att exponeringen av socker och det vi kallar skräpmat är en av anledningarna, och att tillgängligheten därför borde minska. Hon tror samtidigt att det är möjligt att fånga upp kost- och matvanor tidigt i människors liv, bland annat genom att prata om socker i kosten och hälsosam mat när föräldrar kommer med sina barn till BVC.

– Att äta nyttigt redan från barnsben gör det lättare att äta sunt som vuxen. Riskfaktorerna minskar och ger dig bättre hälsa på lång sikt. Sveriges allmänna kostrekommendationer anger i dag att max tio procent av vårt dagliga energiintag bör komma från tillsatt socker. Än så länge har vi inte stöd i forskningen för att ändra dessa rekommendationer. 

Visst går det att påstå att maten vi äter också påverkar hälsan och hur blodet mår. Däremot kan ett matbehov se olika ut utifrån person och livssituation, och ditt blod kan även tala om vad du bör äta. 

– Genom forskning vet vi att det generellt är bra att basera sin kost på bra livsmedel och äta mer av naturliga, oförändrade råvaror som är tillagade från grunden. Att minska på socker i kosten och på raffinerade och processade livsmedel är bra eftersom de innehåller mindre näring och desto mer av lättillgänglig energi.

Länk till temasida Blodgivardagen 2020

Utan blod stannar vården. Den 14 juni är det Internationella blodgivardagen då alla blodgivare tackas. Vid Medicinska fakulteten uppmärksammar vi dagen med att lyfta en liten, liten del av all den forskning med relation till blod som görs vid universitetet.
Läs mer här

Fakta/Blodsocker och blodfetter

Blodsocker är en term för innehållet av sockerarten glukos i blodet. Kolhydrater (stärkelse och sockerarter) bryts ner till glukos. Glukos är ett viktigt näringsämne för kroppen som den inte kan klara sig utan. När glukos har kommit in i blodomloppet kan det nå kroppens celler vilka använder glukos som bränsle, till exempel muskelcellerna. Detta bränsle är en del av den normala metabolismen i cellerna som bidrar till att de kan utföra sin specifika funktion. I synnerhet behöver hjärnan glukos för att täcka sitt stora energibehov.

För att cellerna ska kunna dra nytta av glukos behöver många av dem insulin, vilket är ett hormon som säkerställer att glukos transporteras till dem. Insulin produceras i bukspottkörteln och transporteras precis som sockret runt kroppen via blodet. Blodfetterna är nödvändiga för att bygga upp kroppens celler och för att tillverka vissa hormoner. De är också en viktig del av kroppens energiförråd. LDL-kolesterol ökar risken för åderförfettning genom att fästa sig på insidan av blodkärlen. HDL-kolesterol minskar risken genom att ta med sig överflödigt kolesterol från kroppen till levern där det bryts ned.
Källa: Emily Sonestedt och Vårdguiden