Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Till studenter och medarbetare: För uppdaterad information om coronaviruset, se www.lu.se - Klicka här för att dölja meddelandetTillstudenterochmedarbetare:Föruppdateradinformationomcoronaviruset,sewww.lu.se
Du är här

Tema: Blodgivardagen 2020

Utan blod stannar vården. Den 14 juni är det Internationella blodgivardagen då alla blodgivare tackas. Vid Medicinska fakulteten uppmärksammar vi dagen med att lyfta en liten, liten del av all den forskning med relation till blod som görs vid universitetet.

Martin Olsson lämnar blod
Professorn och överläkaren Martin L Olsson som är van blodgivare sedan 1987. Foto Åsa Hansdotter.

Biomedicinska analytikern Diana Giraldo Rodriguez tappar blod från professorn och överläkaren Martin L Olsson som är van blodgivare sedan 1987. Hans blod går inte direkt till patienter utan istället används hans röda blodkroppar, som har en särskild blodgruppskombination, för att säkerställa ett lyckat utfall vid alla blodtransfusioner där mottagaren behöver speciellt blod.

blodgivningUtan blod stannar vården

Frivilligt och utan ersättning? Donation från närstående? I utbyte mot pengar? Blodgivning fungerar olika i olika länder. Men en sak är säker – utan blod stannar vården. Läs mer om hur vårdens behov av blod tillgodoses samt om ny forskning kring odlat blod.

Utan blod stannar vården

 


Ett pusslande med sällsynta blodgrupper

367 olika blodgrupper – och de blir fler

A, B, AB och O är beteckningen på våra vanliga blodgrupper. Men faktum är att det finns flera hundra därutöver. Blodforskaren Jill Storry har koll på ovanliga blodgrupper och vet hur man hittar rätt blod när det gäller.

Ett pusslande med sällsynta blodgrupper - så fungerar det

 


Trombocyter – blodets doldisar

Dubbelarbetande doldis som kan överreagera

Trombocyterna kan reglera blodkoagulationen vid blödning, och de ingår i kroppens infektionsförsvar. Men de kan också överreagera på bakterier och orsaka livshotande sepsis. Trots sin betydande roll har forskningen sällan fokuserat på trombocyterna.

Trombocyter – blodets doldisar


 


Högtryck på blodigt allvar

Högtryck på blodigt allvar

Högt blodtryck är den främsta riskfaktorn för sjukdom i västvärlden, och i Sverige har nästan hälften av alla i åldern 65-85 år högt blodtryck. Varför högt blodtryck är skadligt saknar dock ännu en tillfredsställande förklaring.

Högtryck på blodigt allvar

 

 

 


Kan man äta sig till friskt blodGår det att få friskt blod genom att äta sunt?

 ”Det finns samband mellan maten vi äter och de riskfaktorer som går att se i blodet”, berättar nutritionsforskare Emily Sonestedt.
Kost, socker, fett och dess inverkan på vårt blod

Blodpropp – farligt stopp i kroppens system

Det är vanligast att få den i benet.  Blodproppen – vem som helst kan få den och dina arvsanlag kan spela en roll. Forskaren Peter J Svensson är biten av blod och letar efter riskfaktorer för blodpropp.
Vad är en blodpropp och varför drabbas somliga?


Ny gen istället för blodtransfusioner

Genterapi kan bli hjälp mot livslångt behov av transfusioner

Vid den ovanliga blodbristsjukdomen DBA kan patienten bli beroende av blodtillförsel utifrån livet ut. Nu väcker genterapi hopp om en bättre tillvaro för drabbade.
Blodbristsjukdomen Diamond – Blackfans anemi (DBA)

Donation under press

Att donera stamceller till ett syskon med blodsjukdom kan låta som ett självklart val. Men frågan om donation kan väcka känslor och omfattande existentiella frågor.
Upplevelser vid syskondonation av stamceller

Sidansvarig: