Den äldre befolkningen växer och teknikanvändningen ökar.
– Teknik bidrar till bättre livskvalitet om vi blir mer aktiva i vardagen, säger William Son Galanza.
Forskning och utveckling inom teknikområdet har i mycket begränsad utsträckning utgått från äldres egna behov och önskemål. Den nya avhandlingen bygger på fyra studier, dels fokusgrupper med tolv personer från tre generationer (30–39 år, 50–59 år och 70–79 år) för att undersöka attityder, behov, önskemål och hinder kring smart hemteknologi. Dels en forskningscirkel med åtta deltagare från nämnda generationer, två teknikexperter och fyra forskare inom hälsovetenskap, som tillsammans har spånat om hur tekniska lösningar bättre kan stödja äldre i deras vardagliga aktiviteter.
– De äldres attityder handlar nästan alltid om teknikens design. Man vill inte ha lyxprylar, utan något enkelt, som är trevligt och roligt att använda, säger William Son Galanza.
Tog hjälp av AI
I den fjärde studien utvecklades en metod för att känna igen olika vardagliga aktiviteter med hjälp av bärbara sensorer och AI-baserade modeller. En sådan metod kan i framtiden, när det finns mer omfattande data att träna AI-modellen med, användas för att främja självständighet, prediktera och upptäcka hälsorisker i ett tidigt skede. Och optimera medicinsk behandling, eller vård och omsorg för äldre personer.
– Vi har skapat en tvåsensorbaserad AI-modell, som korrekt kan kategorisera tolv vardagliga aktiviteter som äldre personer gör, säger William Son Galanza.
Önskar hologram och exoskelett
– I studierna ville deltagarna inte prata robotdammsugare eller appar. De problem som prioriterades som allra viktigast att lösa handlade om säkerhet, trygghet och ensamhet. Någon önskade till exempel möjlighet att se anhöriga som 3D-hologram, i stället för bara på en platt skärm.
Andra lösningar som de äldre önskade sig var exoskelett som klistras på svaga kroppsdelar för att återfå styrka, samt fingeravtrycks- eller ansiktsigenkänning kopplat till dörrlåset, så att inte obehörig, till exempel hemtjänstpersonal, ska kunna ta sig in i hemmet.
– Det mesta av detta finns idag på marknaden, men det är inte anpassat för äldre användare, fortsätter William Son Galanza.
I den tredje studien fick 5 000 äldre svenskar en enkät om välfärdsteknik, men bara drygt en femtedel använde välfärdsteknik och ännu färre, drygt 500 personer, svarade med tillräckliga data. Man ville analysera hur erfarenheter av välfärdsteknik kan påverka möjligheten att delta i vardagliga aktiviteter, utifrån användarvänlighet, upplevt värde och kontroll över tekniken, samt sårbarhet – alltså när tekniken slutar fungerar, kanske piper ideligen eller är opålitlig.
– Det som stack ut var kontroll och värde. Det räcker inte att tekniken är enkel att använda, det krävs också att den känns värdefull. Ju mer värdefull för dig, desto mer aktiv är du. Samtidigt visade studien att ju mer kontroll vi har över tekniken, desto mindre aktivitet i vardagen. Om vi till exempel behöver övervaka tekniken, kan det hindra vår aktivitet.
Efterlyser mer support och bredare utbud
Studierna visar att äldre vill vara med i teknikutvecklingen.
– Och de måste vara det, vi ser om och om igen att äldre inte har varit med från början i utvecklingen av smart teknik. Den behöver bli bättre än idag, säger William Son Galanza och efterlyser ett bredare utbud av smart hemteknologi och tekniksupportfunktioner i kommunerna.
– Om äldre involveras från början i utformningen av teknik hjälper det dem att bo kvar i sina hem så länge som möjligt. Avhandlingen visar tydligt vikten av att ta med deras perspektiv, från att identifiera vad som får dem att använda teknik, till deras beslut om tekniken ska användas eller inte, säger opponenten Nathalie Bier, professor vid Montreals universitet.
Hon uppskattar också att flera olika generationer kommer till tals i avhandlingen, så att man får en enhetlig bild.
Resultaten är främst intressanta för teknikutvecklare, politiker och forskare som vill utforska detta glapp i designprocessen vidare, samt äldre personer som vill vara med och förändra teknikutvecklingen.
– Var inte rädd för teknik – fortsätt vara kritisk, testa och agera om du inte tycker om den, säger William Son Galanza.
Han är uppvuxen med morföräldrarna i Filipinerna, efter det kändes det naturligt att gå vidare med en akademisk karriär med fokus på äldre.
– Jag känner ett starkt band till dem och vill bidra till äldres livskvalitet – vi ska alla bli äldre. Åldrande ska vara lättare för äldre människor, säger han.
I avhandlingsarbetet har han förvånats över sina egna fördomar.
– Ja, att äldre inte skulle gilla teknik – så är det inte. De är väldigt förtjusta och vill använda teknik, men många faktorer bromsar; kostnaden, designen, användarvänligheten och kunskapsbristen, säger William Son Galanza.
Mer forskning behövs alltså, dels en longitudinell studie och att testa och utvärdera de äldres egna teknikönskemål (hologramsamtal till exempel), för att se om teknik som äldre personer har varit med och designat verkligen används mer, och om deras aktivitet då ökar.
Studierna har pågått i fyra år och har finansierats av Familjen Kamprads stiftelse.