Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Yuan och Pereira får anslag av Wallenbergstiftelse

Joan Yuan och Felipe Pereira, porträttfoto. Foto: Åsa Hansdotter, Charlotte Ling

Två forskare vid medicinska fakulteten får anslag, 61 miljoner, för forskning om immunologiskt långtidsminne och omprogrammering av tumörceller. Forskningen ska leda till effektivare vaccinationsstrategier och immunterapier.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beviljat 835 miljoner kronor till 30 olika projekt inom medicin, naturvetenskap och teknik som bedöms ha potential att bana väg för framtida vetenskapliga genombrott. Stiftelsen använder sig av ett peer-review förfarande där ansökningarna utvärderas av ledande internationella experter inom respektive fält. Tre forskningsprojekt tilldelades anslag vid Lunds universitet varav två vid medicinska fakulteten. 


Minnesceller styr långvarig immunitet

Joan Yuan vill undersöka hur vårt immunologiska minne bildas. Hon hoppas att detta ska kunna bidra med kunskap om hur vi kan optimera antikroppsförsvaret och utveckla bättre vaccinationsstrategier. 

Våra B-celler skapar ett immunologiskt långtidsminne efter en infektion eller vaccination. Detta utgör basen för långvarigt antikroppsförsvar. 

– Dessa celler kommer ihåg det främmande ämnet, vilket gör att kroppen kan reagera snabbare och starkare om den utsätts för samma ämne i framtiden, säger Joan Yuan forskare och docent i immunologi.

Minnes-B-cellerna bildas under skilda stadier efter exponering av ett kroppsfrämmande ämne och programmeras för olika egenskaper. Men kunskapen om de olika subgrupperna, är i stort sett outforskad. Därför behövs det mer omfattande förståelse kring komplexiteten av vår immunologiska minnesbank, för att på bästa sätt kunna bekämpa infektioner. En annan aspekt är att kunna utveckla strategier för att försäkra sig om att framtidens vaccin även skyddar mot muterade varianter av bakterier och virus. 

– Genom att – hos möss – märka in olika subgrupper av minnes-B-celler med distinkta flouroserande proteiner, kan vi urskilja och följa dem genom hela livet för att se vilka immunreaktioner de bidrar med och hur de skiljer sig åt från andra immunceller. 

Joan Yuans forskargrupp, har tillsammans med medsökande grupper vid Karolinska institutet och Göteborgs universitet, identifierat tre faktorer som kan vara avgörande för hur minnes-B-cellernas uppkomst och funktion styrs. Delvis beror det på om cellerna bildas tidigt eller sent i processen efter en infektion eller vaccination, men också var i kroppen de skapas och lagras, samt rollen för redan existerande minnes-B celler som bildas tidigt i livet. 

– Vårt mål är att ge en djupare förståelse för vilka mekanismer som styr immunförsvarets minnesbank och i förlängningen hur vi kan utnyttja denna kunskap för bättre vaccinations strategier, säger Joan Yuan.


Omprogrammering avslöjar tumörceller 

Filipe Pereira baserar nästa generations immunterapier på omprogrammering av cancercellerna till immunceller. Han vill använda de tumörspecifika antigenen för att öka effektiviteten i cancerimmunterapier. 

Varje gång cancerceller muterar produceras nya antigener, så kallade neoantigener som presenteras på cancercellens yta. Dessa presenteras på cancercellens yta och skiljer sig åt från friska cellers protein. Våra T-celler som ingår i immunförsvaret, kan identifiera dessa neoantigener som potentiellt skadliga och därför eliminera de celler som bär på dem. Cancerimmunterapi utnyttjar T-cellernas förmåga genom att stimulera vårt immunsystem med vacciner eller neoantigen-specifika T-cellsterapier.

– Men i vissa fall är immunförsvarets metoder ineffektiva när det gäller att identifiera de tumörspecifika antigenerna. Cancerceller är nämligen mycket anpassningsbara och kan utveckla mekanismer för att undvika upptäckt av immunsystemet, säger Filipe Pereira, professor i molekylärmedicin vid Lunds universitet.

Eftersom cancercellerna konsekvent försöker undvika att T-cellerna känner igen dem, vill forskarna utveckla nya strategier att överlista och avslöja dem. De baserar nästa generations cancerimmunterapier på omprogrammering av cancercellerna. Med hjälp av tre molekyler, så kallade transkriptionsfaktorer, kan de på en dryg vecka omvandla cancercellerna till immunceller och sedan tvinga dem att presentera neoantigenerna på sin yta. På så sätt kan man få ett nytt behandlingskoncept mot cancer.

– Vi har två mål. Dels att testa de identifierade neoantigenerna i cancervaccin och dels skapa en plattform för T-cellsbehandlingar som är specifika för neoantigener och på så sätt öka effektiviteten i cancerimmunterapier. 

Kortfakta om projekten

Projekt: “Dissecting the unexplored dimensions of B cell memory”

Beviljat anslag: 26 000 000 kronor under fem år
Huvudsökande: docent Joan Yuan
Lärosäte: Lunds universitet
Medsökande: Taras Kreslavskiy och Karin Loré, Karolinska institutet, Davide Angeletti, Göteborgs universitet

Projekt: “Neoantigen discovery with cellular reprogramming”
Beviljat anslag: 35 000 000 kronor under fem år
Huvudsökande: Filipe Pereira, Lunds universitet
Medsökande: Camila Consiglio, Lunds universitet, Janne Lehtiö och Hanna Eriksson, Karolinska Institutet

Kontakt

Joan Yuan, docent och forskare, avdelningen för molekylär hematologi, Lunds universitet

Profil i Lunds universitets forskningsportal

Felipe Pereira, professor,avdelningen för molekylärmedicin och genterapi, Lunds universitet

Profil i Lunds universitets forskningsportal