Forskarna har med hjälp av avancerad hjärtavbildning, datortomografi, undersökt förekomst och typ av plack och kunnat visa att kostmönstret – sammansättningen av det vi äter – påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl, även kallat åderförkalkningsplack. Men det påverkade även hur placken i kärlen såg ut, alltså vad de var uppbyggda av. Personerna i studien hade inga symtom på hjärtproblem och inte heller någon känd heller diagnostiserad hjärtsjukdom vid studiens start.
– När vi matchade personernas kranskärlsavbildningar med deras kostmönster kunde vi konstatera att det finns ett samband mellan kostmönster och förekomst av plack i hjärtats kranskärl. Vi ser också att plackens sammansättning, hur farliga de kan vara, har ett samband med kosten, säger Isabel Goncalves, professor i kardiologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, som lett studien som nu publiceras i Cardiovascular Research.
Vi ser också att plackens sammansättning, hur farliga de kan vara, har ett samband med kosten.
Studien bygger på data från drygt 24 000 personer i åldern 50–64 år som deltagit i en stor nationell befolkningsstudie, SCAPIS*. Deltagarna fick fylla i en kostenkät. För att analysera sambandet mellan kost och hjärthälsa använde forskarna ett kostindex. Det visar kostmönster med höga poäng för regelbundet intag av livsmedel rika på fullkorn och fibrer, grönsaker och frukt, nötter och vegetabiliska oljor – och låga poäng för regelbundet intag av rött kött, chips och sockrade drycker.
Därefter undersöktes deltagarnas hjärtan med datortomografi, som kan avslöja tidiga tecken på fettinlagringar, ateroskleros, i hjärtats blodkärl.
Resultatet visade att de med minst hälsosamt kostmönster hade högre förekomst av åderförfettning. Bland de 8 344 personer med minst hälsosam kost, hade 44 procent någon form av kranskärlförändring. Det ska jämföras med 36 procent i gruppen på 6139 personer som åt mest hälsosamt. Allvarliga förändringar, som förträngningar i kranskärlen på minst 50 procent (samt med högriskplack), var 1,6 gånger vanligare bland dem som åt minst hälsosamt – i denna grupp hade 6 procent av alla personer dessa sorters förträngningar. Detta ska jämföras med 3,7 procent i gruppen som åt mest hälsosamt.
– Efter att ha justerat för en mängd faktorer såg vi att sambandet mellan kostmönster och åderförfettning påverkas av bukfetma, högt blodtryck och höga nivåer av triglycerider. Våra resultat tyder på att en ohälsosam, fiberfattig kost kan bidra till förändringar i kropp och ämnesomsättning som i sin tur kan leda till ogynnsamma egenskaper hos placken. Vi hoppas att resultaten i den här studien kan uppmuntra till mer proaktivt förebyggande och tidiga insatser, säger Isabel Goncalves.
Även om studien inte har undersökt mekanismerna, pekar resultaten på att det finns samband mellan kosten vi äter och allvarliga hjärtproblem orsakade av plack, menar forskarna.
– Det är inte enskilda livsmedel som avgör hälsan, utan helheten i kostmönstret. En kost med mer grönsaker, frukt, fullkorn, fiberrika livsmedel, nötter, magra mejeriprodukter, raps- och olivolja och mindre av rött kött, chark, chips och liknande snacks samt sockrade drycker var kopplade till färre högriskplack. Det stämmer väl överens med svenska och internationella kostråd, säger Ingrid Larsson, näringsfysiolog och docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
