Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Gen Z i fokus när Lundaforskare utvecklar ny e-hälsoapp

En ung man sitter och tittar på mobilen i ett tunnelbanetåg. Foto: iStock
Enligt siffror från Folkhälsomyndigheten anser 6 av 10 unga vuxna att det är svårt att berätta för någon när de mår psykiskt dåligt. Nära 40 procent uttrycker att de upplever ofrivillig ensamhet. Foto: iStock

Looksmaxing. Gigekonomi. Stress över att vara lyckad i andras ögon. Dagens unga vuxna – generation Z – har en utbredd psykisk ohälsa, men saknar kunskap om hur de ska kunna må bättre. Samtidigt brister vården och stödet för gruppen som är i början av vuxenlivet. Det vill forskare i Lund belysa – och ändra på, med hjälp av en e-hälsoapp.

I ett år har forskarna kartlagt den psykiska hälsan hos personer födda mellan 1996 och 2010, den så kallade generation Z. Forskarna är Annika Lexén, docent i arbetsterapi vid Lunds universitet, och hennes doktorand Martin Karaba Bäckström. De började med att gå igenom både svensk och internationell litteratur i jakten på svar om de särskilda utmaningar dessa unga vuxna tampas med. Övergången till vuxenlivet är i sig en tid av stora osäkerheter, förändringar och möjligheter. Men ovanpå detta: en osäker värld, med krig, folkmord och naturkatastrofer. Inuti detta ett eget mikrokosmos, med ständig press att vara snygg och lyckad.

– Vi vet att andelen unga vuxna med psykisk ohälsa har ökat explosionsartat. I vår forskning hoppas vi få svar om orsakerna och vilket stöd de skulle behöva. Det har varit som ett detektivarbete, som ledde fram till de olika teorier och perspektiv vi nu har sammanställt, säger Annika Lexén.

Expertgrupp av Gen Z:are bidrar med input

Med från start har en expertgrupp varit, med tio unga vuxna ”generation Z:re” från olika delar av Sverige. De har till stor del kunnat bekräfta den teoretiska bilden, men även utvidgat den. För, säger forskarna ödmjukt, den som inte själv tillhör åldersgruppen missar lätt viktiga delar. Materialet måste spegla samhället som det ser ut idag.

– Utifrån teorierna skrev vi ihop att ”det här tror vi är de stora utmaningarna för unga vuxna”, och sedan fick expertgruppen komma med input, säger Martin Karaba Bäckström.

 Självoptimering är ett centralt ord. Att vara lyckad i termer av ett perfekt yttre och höga prestationer.

Lex Hult, Annika Lexén och Martin Karaba Bäckström. Foto: Erika Svantesson
Lex Hult, Annika Lexén och Martin Karaba Bäckström. Foto: Erika Svantesson

Lex Hult är en av de noga utvalda experterna. Hen kunde direkt peka på att många minoriteters psykiska ohälsa saknades i materialet, till exempel för queera personer och personer med funktionsnedsättningar.

– Jag är väldigt normkritisk. Det pratas om unga vuxna som en enda stor grupp, men det finns ju jättemånga subgrupper. Vissa utmaningar gäller de flesta, andra är mer specifika, säger Lex Hult.

Övergång till vuxenlivet analyseras

Parallellt med att teoretiskt försöka beskriva unga vuxnas situation genomför forskarna en studie där data samlas in från flera håll. Fokusgruppsintervjuer görs i olika delar av landet, med unga vuxna, deras föräldrar samt aktörer som arbetar med unga vuxnas psykiska hälsa – som universitetshälsor, vårdsektor och kommunala insatser. Resultaten blir en situationsanalys av unga vuxnas erfarenheter av övergången till vuxenlivet: Vilken kunskap och vilka förmågor har de att proaktivt främja sin egen och andras psykiska hälsa och välmående (så kallad hälsolitteracitet)? Och vilket förebyggande stöd och hälsofrämjande insatser för unga vuxna finns det i landets större respektive mindre kommuner?

– Nästa steg är att testa om teorierna speglar denna insamlade data – som analyseras just nu. Efter det får expertgruppen ge slutinput även på de resultaten, säger Martin Karaba Bäckström.

Det kanske är lätt för lite äldre personer att tänka på dagens unga vuxna som självupptagna superindividualister, helt upptagna med sitt utseende och på att verka lyckade utåt. Men, säger forskarna efter att ha djupdykt i ämnet: dagens vuxenblivande är en väldigt stressig period, där de mer egna, inre förväntningarna krockar med de som visas utåt, i samhällsspegeln.

Looksmaxing och "självoptimering" leder till stress

Lundaforskarna ger konkreta, ibland extrema exempel. Som looksmaxing – att med alla medel göra sig så fysiskt attraktiv som möjligt. En företeelse som först uppstod i mindre kretsar, men nu är spridd till alla ungas mobiltelefoner. Här kan det bli just extremt, som när kindben bankas för att få ”rätt” form eller en svältkost hyllas.

– Självoptimering är ett centralt ord. Att vara lyckad i termer av ett perfekt yttre och höga prestationer. Vår tes är att unga vuxna idag har många fler bollar de måste jonglera med, samtidigt som många av dem vittnar om att de saknar verktyg för att ta hand om sin psykiska hälsa och främja sitt psykiska välmående, säger Martin Karaba Bäckström.

Lex Hult beskriver dagens utmaningar med avstamp i sitt eget vuxenblivande. En stark stress över jobb och utbildning, över att i en osäker gig-ekonomi få ihop ett liv som känns tryggt och rätt för en själv – och dessutom ser lyckat ut i andras ögon. Press att prestera, att duga…

– Så mycket krav! Och i allt detta kommer lätt en känsla av ensamhet smygande. ”Varför var inte jag bjuden till den där festen som ”alla” andra var på?”.

När hen och andra i expertgruppen sökt hjälp för dåligt psykiskt mående, har stödet ofta uteblivit. Litteraturgenomgången vittnar om samma sak. Vården finns inte eller är otillräcklig. Då står den unge vuxna ensam med ansvaret att rycka upp sig och ta ansvar för sitt liv.

– Då blir det liksom bara mitt eget fel om jag mår för dåligt för att kunna jobba, säger Lex Hult.

Avhandling ska leda till digital e-hälsoapp

Martin Karaba Bäckström flikar in några siffror från Folkhälsomyndigheten: 6 av 10 unga vuxna tycker att det är svårt att berätta för någon när de mår psykiskt dåligt. Nära 40 procent uttrycker att de upplever ofrivillig ensamhet. Det finns stora, konkreta stöd- och hjälpbehov inom gruppen unga vuxna, samtidigt som vuxenblivandet är ett område som det knappt har forskats inom. ”Unga vuxna är en distinkt grupp som behöver distinkt stöd”, säger doktoranden.

Utöver kommande forskningsresultat, ska hans fyraåriga avhandlingsarbete resultera i en digital e-hälsoapp till mobilen, med fokus på att hitta balans mellan livets olika delar.

På frågan om vad deltagandet i projektet har betytt, svarar Lex Hult:

– Hopp. Vi jobbar tillsammans för att förstå varför unga vuxna mår dåligt. Vi skapar verktyg och möjligheter i vårdsystemet och i samhället i stort. Det kommer att ge viktiga ringar på vattnet.

Kontakt

Martin Karaba Bäckström, doktorand vid Lunds universitet
martin [dot] karaba_backstrom [at] med [dot] lu [dot] se
+46762205058 

Profil i Lunds universitets forskningsprofil


Annika Lexén, docent i arbetsterapi vid Lunds universitet
annika [dot] lexen [at] med [dot] lu [dot] se (annika[dot]lexen[at]med[dot]lu[dot]se)
Profil i Lunds universitets forskningsprofil

E-hälsoappen ibalans

E-hälsoappen ibalans styrka är att innehåll och funktion har samskapats för unga vuxnas behov tillsammans med unga vuxna där deras erfarenheter står i centrum. Innehållet är baserat på bästa tillgängliga forskning och evidens för främjande av psykiskt välmående genom övergången till vuxenlivet. Fokus ligger på att aktivitetsbalans och meningsfulla aktiviteter är helt bärande för psykisk hälsa. Stor vikt läggs också vid att sprida hopp genom unga vuxnas egna erfarenheter av psykisk ohälsa - och hur de har lyckats må bättre.

Appen förväntas vara redo att testas under längre tid för forskningspersoner under 2026, och en mer utvecklad version för allmänheten väntas släppas 2028.