Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Röstkapacitet för ett längre arbetsliv och social interaktion

illustration av röstorganen. foto.
Forskare vid Lunds universitet har inlett ett nytt forskningsprojekt om de ergonomiska anpassningar samt träning av röstkapacitet som krävs, för att vår röstfunktion ska orka hänga med längre i arbetsliv och i social interaktion.

När vi blir äldre förändras rösten. Den blir knarrigare, tunnare och mer instabil. Stämbanden blir mindre flexibla och eftersom vi tappar muskelmassa, försämras även andningsfunktionen. Nu har ett forskningsprojekt inletts på Lunds universitet, om de ergonomiska anpassningar samt träning av röstkapacitet som krävs, för att individens röstfunktion ska orka hänga med längre i arbetslivet.

Rösten förändras ständigt under livet, dock inte lika påtagligt som efter målbrottet. För kvinnor börjar åldersförändringarna redan i klimakteriet, medan för män sker det i 65-årsåldern då testosteronet sjunker. Många känner att de inte längre riktigt kan lita på sin röst, vilket i sig kan medföra att man undviker att använda den och så får man en negativ spiral. Samtidigt är många yrkesgrupper beroende av sin röst i jobbet och en höjd pensionsålder innebär en ny utmaning. Trots det, finns ingenting om röst och kommunikation i de rapporter som tagits fram kring höjd pensionsålder:
 
– Det är anmärkningsvärt tycker jag. Pensionsåldern för operakorister har tidigare legat på 53 år och för att de ska kunna fortsätta sjunga till 67 år, krävs helt andra förutsättningar. Vi vet även att lärare är den yrkeskategori som har mest problem med sin röst och som följaktligen behöver verktyg för att kunna fortsätta vara yrkesverksamma, säger Viveka Lyberg Åhlander, logoped och docent i logopedi samt forskare inom ljudmiljö, talarkomfort och kommunikation vid Lunds universitet.
 
Mot bakgrund av detta har ett Fortefinansierat forskningsprojekt på Lunds universitet inletts, om de ergonomiska anpassningar samt träning av röstkapacitet som krävs, för att individens röstfunktion ska orka hänga med längre i arbetsliv och i social interaktion. En fungerande kommunikation är viktig för att kunna delta socialt. I en nyss publicerad studie framkommer att många äldre drar sig undan från sociala sammanhang eftersom rösten fungerar sämre.

bild på Viveka Lyberg Åhlander och Emma Lindström. Foto.
Bakom det nya forskningsprojektet om hållbara röster står bland andra Viveka Lyberg Åhlander och Emma Lindström. Foto: Åsa Hansdotter.

Men rösten är bara en del av vår kommunikation. För en åldrande frisk person, behövs generellt bättre ljus- och ljudmässiga förutsättningar för att kunna delta i olika sammanhang. Det går även kognitivt långsammare när vi blir äldre, vilket påverkar hur vi interagerar och kommunicerar. Hörseln försämras och kombinerat med naturliga förändringar i arbetsminnet, är det lättare att tappa tråden. Dessa aspekter tillsammans, kan innebära att det blir svårare för en äldre person att göra sig hörd.   Emma Lindström är doktorand i projektet och lärare på logopedprogrammet, där hon undervisar om den åldrande rösten:

– Vi har även sett att de digitala plattformar som blivit viktiga under pandemin, är ytterligare ett hinder för äldre som börjar få problem med sin kommunikation. Digitala forum påverkar samspelet och turtagningen blir svårare när man hör lite sämre. Det är många komponenter att hålla reda på och det påverkar den kognitiva förmågan och viljan att vara delaktiga, säger hon.  Idag kontrollerar vi syn och hörsel i samband med hälsovårdssamtal.

Viveka Lyberg Åhlander skulle även önska screeningar gällande hur rösten fungerar:
– Dock är det viktigt att komma ihåg att bara för att man blir äldre, innebär det inte nödvändigtvis att man måste acceptera alla försämringar. Det finns mycket man själv kan göra för att bibehålla sin röstfunktion, avlutar Viveka Lyberg Åhlander.

14 tips för att bevara rösten

1. Håll igång din röst. Läs högt ur tidningen eller sjung kör.
2. Håll slemhinnorna elastiska genom att dricka mycket vatten. Ät inte halstabletter i onödan, eftersom de riskerar att torka ut slemhinnorna.
3. För att slippa muntorrhet, sug på en citronskiva, drick gärna t ex. ljummen flädersaft som ökar salivavsöndringen. 
4. Minska ner på kaffe och alkohol som torkar ut. Kompensera varje kopp kaffe med ett glas vatten.
5. Undvik att röka
6. Harkla dig inte vanemässigt. Harkling retar mer än hjälper rösten.
7. Sucka och gäspa. Det skapar avspänning och ökar utrymmet i munhåla och hals, vilket ger mer resonans. Andas ut ordentligt när du pratar.
8. Skratta för att få igång magstödet.
9. Sov ut. Ditt allmäntillstånd återspeglas i rösten.
10. Sträck på dig för att få mer fart på rösten, eller stå upp när du pratar för att få energi från golvet.
11. Titta på den du pratar med – du riktar din röst åt rätt håll och signalerar att nu vill jag att du lyssnar.
12. Överansträng inte din röst och undvik bullriga platser.
13. Håll igång med fysisk aktivitet. Träning påverkar andningen och ger en starkare röst
14. Ta gärna kontakt med en logoped – vissa åldersförändringar kan du få hjälp med att avhjälpa.

Viveka Lyberg Åhlander, logoped och handledare på logopedprogrammet samt forskare inom ljudmiljö, talarkomfort och kommunikation

Länk till hennes profil i Lunds universitets forskningsportal