Sammanlagt fem profilområden har utsetts vid Lunds universitet (se faktaruta) på uppdrag av Sveriges regering. De är en satsning på särskilda kunskapsmiljöer och inrättas för perioden 2022-2030. Ett startpaket om 4 miljoner kronor från Lunds universitet ska hjälpa områdena att formera sig och ta fram projektideér fram till och med 2024. Startskottet för planering och formande av styrgrupper går efter sommaren berättar Susanne Iwarsson som ser beslutet om profilområdena som ett erkännande:
– Det är ett kvitto på att vi bedriver nyskapande och excellent forskning.
Begreppet ”proaktivt åldrande” finns inte i den vetenskapliga litteraturen. Samhällets strategier när det gäller äldre och åldrande är enligt Susanne Iwarsson reaktiva i den meningen att man får vård och stöd först när man är riktigt hjälpbehövande. Även forskningen inom området fokuserar i hög grad på äldre personer, vilket är fortsatt angeläget men inte tillräckligt proaktivt när det gäller att få fram ny kunskap som har betydelse för morgondagens äldre.
– Det pratas mycket om förebyggande och hälsofrämjande åtgärder, men det händer väldigt lite i den riktningen. Det finns forskning, men det tar väldigt lång tid innan resultaten når praktiken, säger hon.
Forskning på 50-åringar
En satsning på proaktivt åldrande innebär därför bland annat en förskjutning av forskningen till att omfatta yngre personer och befolkningsgrupper, såsom dagens 50- eller 60-åringar.
Som exempel nämner hon alzheimerforskaren Oskar Hansson – som är en av forskarna som medverkar i det nya profilområdet – vars forskning visat att man med hjälp av biomarkörer i ryggmärgsvätskan kan förutse att en person kommer att insjukna i Alzheimers sjukdom 15 år senare.
– Då har man i praktiken redan haft sjukdomen i 15 år utan några märkbara symtom. På motsvarande sätt kommer profilområdet att utveckla metoder för att hitta sätt att adressera andra sjukdomstillstånd eller livssituationer så att de kan åtgärdas tidigt, exempelvis ledsjukdomen artros, vilken är en av de vanligaste orsakerna till kronisk smärta.
Inom profilområdet återfinns hela spektrumet av forskare på fakulteten, från forskare inom biomedicin till hälsovetare, där förebyggande åtgärder så som fysisk aktivitet, kost och andra livsstilsrelaterade effekter kommer att studeras ur ett åldrandeperspektiv.
Susanne Iwarsson talar om ett ”window of opportunity”, möjligheten att tidigt fånga upp behov så att samhället tidigare kan erbjuda åtgärder så att individer och riskgrupper kan leva självständiga och mer hälsosamma liv högt upp i åren.
– När en person får hemtjänst första gången handlar det vanligen om insatser som larm och matdistribution. Eftersom många av dem redan inom några år behöver mer omfattande insatser – ofta på grund av tilltagande kognitiv svikt – skulle ett nyskapande forskningsprojekt kunna vara att erbjuda tidig diagnostik baserade på de senaste forskningsrönen för de som ansöker om hemtjänst för första gången.
Samhällets ansvar
Forskningen inom profilområdet handlar inte enbart om medicin och hälsa, medverkar gör även forskare inom samhällsvetenskap, juridik, naturvetenskap och teknik. Genom att koppla ihop olika områden satsar forskarna på nya projektidéer sprungna ur tidigare samarbeten.
– Om man får Parkinsons sjukdom i 50- eller 60-årsåldern, hur kan samhället se till att man kan åldras på bästa möjliga sätt med den sjukdomen? Ett exempel är bostadsförsörjningen – det är inte bara vi människor som åldras utan även bostadsbeståndet. Många äldre lägenheter fungerar inte för personer med funktionsnedsättningar och behov av förflyttningshjälpmedel.
Sociala aspekter och rättigheter är en annan typ av utmaningar.
– Detta är en annan typ av frågeställningar som också ingår i vårt profilområde. Vi representerar en stor bredd av discipliner och det är många samhällssektorer som behöver ny kunskap för att kunna ställa om till mer proaktiva insatser när det gäller åldrandet… Vi rör oss verkligen över en jättebredd!
