Depression är en vanlig sjukdom som sannolikt kan ha många olika orsaker. Studier har visat att en del, men långt ifrån alla, personer med depression har förhöjda inflammationsmarkörer. Forskarna Klara Suneson och Daniel Lindqvist har sökt svar på en specifik fråga: kan omega-3 med högt innehåll av fettsyran EPA (eikosapentaensyra) hjälpa mot depression när patienten samtidigt har inflammation i kroppen?

– Vi menar då så kallad låggradig kronisk inflammation som man ofta inte känner av själv. Den exakta orsaken till låggradig inflammation är inte klarlagd men det finns många faktorer som kan påverka, som till exempel samsjuklighet med exempelvis reumatism, övervikt, stillasittande, rökning och ensidig kost, säger Klara Suneson, nyligen disputerad i psykiatri vid Lunds universitet och psykiatriläkare vid Region Skåne.

Resultaten, som ingår i Klara Sunesons avhandling, publiceras nu i tidskriften Brain Behavior and Immunity. Klara Suneson berättar att forskare historiskt sett ofta jämfört deprimerade patienter med personer som inte varit deprimerade, men betonar vikten av att istället jämföra olika grupper av personer med depression.

– Patienter med depression utgör en väldigt heterogen grupp. Någon är helt sjukskriven, någon annan jobbar heltid och skjutsar barn till fotbollsträning. Alla insjuknar inte av samma orsak, och svarar därför inte heller likadant på medicinsk behandling. Därför är det så viktigt att identifiera även biologiska markörer, som inflammation, säger Klara Suneson. 

Nydanande studiedesign

Daniel Lindqvist är universitetslektor och docent vid Lunds universitet med fokus på biologisk psykiatri och precisionspsykiatri. Han är också överläkare i psykiatri vid Region Skåne, och han håller med sin forskningskollega:

– Nästan alla tidigare studier har tagit in deprimerade patienter endast utifrån vedertagna depressionskriterier. Som Klara säger är detta en väldigt spretig grupp där det finns skäl att tro att olika behandlingar fungerar för olika patienter. Därmed kan den övergripande behandlingseffekten i studien bli svag och man förkastar behandlingen – även om den skulle kunna hjälpa inom en undergrupp. 

Studiedesignen är nydanande på så sätt att deprimerade med liknande bakomliggande orsaker väljs ut – i detta fall baserat på ett blodprov som visar på kronisk inflammation. 

I den aktuella studien delades de 101 patienterna upp i flera olika analysgrupper utifrån graden av inflammation i kroppen. För att få delta i studien krävdes att antidepressivt läkemedel tidigare hade testats i minst sex veckor utan att hjälpa. Ingen placebogrupp fanns – även deltagare utan inflammation fick äta omega-3 under åtta veckor. Dosen var relativt hög – två gram EPA om dagen (att jämföra med det  som ofta är rekommenderad daglig dos på burkar med omega-3-kapslar som är upp till knappt ett gram). EPA-dosen gavs som tillägg till sedvanlig antidepressiv behandling. I gruppen med högst inflammation märktes ingen förbättring av omega-3-tillskottet. Men för gruppen med låg inflammation var skillnaden tydlig.

– Vi såg en signifikant förbättring, både när vi gjorde en expertskattning utifrån 17 frågor som handlar om depression och när deltagarna själva fick skatta sitt mående avseende till exempel uttröttbarhet och sömnproblem, säger Klara Suneson.

De nya resultaten är en motvikt till vissa tidigare forskningsresultat då omega-3 inte sett ut att ha effekt på depression - men då inflammationsspåret inte har undersökts specifikt.

Nu står lundaforskarna med nya frågor, som kräver ytterligare forskning: För dem som svarat bra på omega-3 – kommer deras depression tillbaka om de slutar med tillskottet? Och, eftersom åtta veckor är ganska kort tid: kan måendet förbättras ytterligare efter längre tid? 

– Och om dosen höjs ytterligare – kan omega-3 då hjälpa även personer med höggradig inflammation? Vi får se om det blir vi eller andra forskare som undersöker detta vidare, säger Daniel Lindqvist.