Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Viktigt med solskydd vid blodtrycksbehandling

En kvinna får sitt blodtryck taget. Foto: iStock
Det kan finnas anledning att vara extra noga med solskydd i samband med blodtrycksbehandling menar Johan Kappelin. Foto: iStock

Blodtrycksmediciner kan göra huden extra lättbränd i solen. En registerstudie vid Lunds universitet visar på en trolig ökad risk för basalcellscancer vid viss blodtrycksmedicinering. Riskökningen är relativt låg, som mest nio procent.
– Blodtrycksbehandlingen ska inte avbytas. Men det är bra om läkare informerar om att extra solskydd kan behövas, säger forskaren Johan Kappelin.

Han är nybliven doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet, och överläkare på hudmottagningen i Landskrona. I en av studierna i doktorsavhandlingen har han undersökt samband mellan vanliga blodtrycksmediciner och fall av basalcellscancer, en form av hudcancer. Cancerformen är mycket vanlig, med 70 000 nyupptäckta fall per år. Oftast uppstår cancern på hud som utsatts för intensivt solande.

– Basalcellscancer är en tämligen snäll form av cancer, med låg spridningsrisk och låg dödlighet. Behandlingen går ut på att operera bort tumören, men ofta går det även att frysa eller skrapa bort den, säger Johan Kappelin.

Tidigare studier, både svenska och internationella, har påvisat trolig ökad risk för olika hudcancerformer i samband med blodtryckssänkande läkemedel. När Johan Kappelin fokuserat på just basalcellscancer har han använt sig av flera stora, svenska register (se faktaruta) för att hitta eventuella statistiska samband mellan sjukdomen och blodtrycksmedicinering.

Det finns många olika blodtrycksmediciner, grupperade efter verksamma substanser. Dessa typer ingår i Johan Kappelins studie:

  • Tiazider (vätskedrivande, så kallade diuretika)
  • ACE-hämmare (angiotensin converting enzyme - hämmare)
  • Angiotensinreceptorblockerare (ARB)
  • Kalciumhämmare
  • Betablockerare

Bland dem som medicinerade med tiazider, angiotensinreceptorblockerare och kalciumhämmare, såg risken för basalcellscancer ut att öka med nio procent. För tiazid-gruppen gällde detta dock bara de läkemedel som innehöll flera verksamma substanser (så kallade kombinationspreparat). För betablockerare visade resultaten på en sju procent ökad risk. För ACE-hämmare fanns det däremot ingen riskökning, utan risken såg snarare ut att minska något enligt dessa studieresultat.

Johan Kappelin är lite förvånad över att man såg en så likartad riskökning bland flera olika läkemedelstyper.

– Det är också lite överraskande att de mediciner som bara hade tiazider som verksam substans inte såg ut att medföra någon ökad risk för basalcellscancer. Samtidigt sågs en ökad förekomst av basalcellscancer hos personer som erhöll tiazider som kombinationsbehandling. Är det då i det andra medlet risken finns, eller är det just kombinationen som ger risken, undrar han.

Andra frågor som kräver ytterligare forskning är till exempel om andra faktorer, som hudtyp och/eller vissa livsstilsfaktorer bidrar till risken för basalcellscancer vid blodtrycksmedicinering.

– Riskökningen för basalcellscancer vid dessa läkemedel är ganska liten i vår studie och vi ser i dagsläget ingen anledning att ändra några rekommendationer gällande användningen av dessa preparat. Däremot kan det finnas anledning att vara extra noga med solskydd i samband med blodtrycksbehandling, rekommenderar Johan Kappelin.

Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Acta Dermato-Venereologica.

Kortfakta om studien: Epidemiologisk forskning // Peer review-granskad publikation  // Kvantitativ studie // Registerbaserad studie // Statistiska samband // Fall-kontrollstudie

Publikation

Antihypertensive Medication as a Risk Factor For Basal Cell Carcinoma: A Nationwide Registry-based Case-control Study

DOI: 10.2340/actadv.v105.4274

Så gjordes registerstudien

För att kunna slå fast eventuella statistiska samband, jämför forskarna personer med basalcellscancer med personer utan sådan diagnosticerad sjukdom.

De cirka 130 000 patientfallen kommer från det nationella basalcellscancerregistret. Personerna i kontrollgruppen är ungefär dubbelt så många, och hämtade från Statistiska centralbyråns Register över totalbefolkningen. Data om förskrivning av blodtryckssänkande mediciner kommer från Läkemedelsregistret. Man inhämtade även registerdata gällande annan pågående medicinering samt övriga sjukdomar hos de inkluderade personerna.

Många andra faktorer har i studien inte undersökts, som till exempel hudtyp eller livsstilsfaktorer. Därför, betonar forskarna, går det inte att säkert slå fast att det är just blodtrycksmedicinerna som orsakar den ökade risken för basalcellscancer.

Basalcellscancer

Till skillnad från hudcancerformen melanom, visar sig basalcellscancer inte som avvikande pigmentfläckar/födelsemärken. I stället kan tecken på sjukdomen vara knutor i huden, svårläkta sår eller envisa, eksemliknande fläckar.

Ytliga tumörer kan oftast tas bort med frysbehandling eller skrapning. Om tumören hunnit gå djupare in i vävnaden brukar operation krävas.

I snitt registreras cirka 70 000 nya svenska fall av basalcellscancer, vilket gör den långt vanligare än alla andra hudcancerformer tillsammans. Till skillnad från andra cancerfall, hamnar de inte i det stora nationella Cancerregistret, utan i ett eget register, Basalcellscancerregistret.

Källa: Johan Kappelin, Lunds universitet

Kontakt

Johan Kappelin, foto: Privat

Johan Kappelin, nybliven doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet, och överläkare på hudmottagningen i Landskrona
johan [dot] kappelin [at] med [dot] lu [dot] se

Profil i Lunds universitets forskningsportal