– Fler lever längre med fler sjukdomar, vilket gör att äldre patienter står för en allt större del av akutbesöken. Men mycket av strukturen på våra akutmottagningar är fortfarande anpassat för yngre, mer medicinskt okomplicerade patienter, säger Karin Erwander, nybliven doktor i geriatrisk akutsjukvård.
Hon arbetar som akutläkare i Göteborg, och forskar vid Lunds universitet om hur äldre tas omhand i akutsjukvården. I sitt doktorsarbete tar hon avstamp i dagens Sverige, där ungefär en femtedel av befolkningen är 65 år eller äldre – en andel som kommer att fortsätta öka.
Avhandlingens data kommer från tiotusentals akutbesök i Region Skåne och Region Halland under åren 2011 till 2018. I en av delstudierna undersöktes samband mellan sökorsak, inläggning och dödlighet hos äldre patienter. Resultaten visar att äldre patienter oftare söker vård för mer ospecifika symptom, som trötthet, allmän sjukdomskänsla eller nedsatt ork. Dessa patienter prioriterades ofta inte högt vid triageringen, den första bedömningen på akuten.
– Mer än hälften av patienterna med ospecifika symptom får vänta fyra timmar eller mer på akuten, och omkring 70 procent blir till slut inlagda. De har dessutom högre dödlighet än patienter som söker för exempelvis bröst- eller buksmärta. Det visar hur svårt det kan vara att förstå vårdbehovet hos äldre patienter med mer diffusa symptom, säger Karin Erwander.
Vid triageringen bedöms patientens så kallade vitalparametrar: puls, blodtryck, andningsfrekvens, syresättning, temperatur och medvetandegrad. Men värdena tolkas utifrån referenser som oftast är baserade på yngre patienter.
– Ett blodtryck som ser normalt ut kan vara för lågt för en äldre person. Då finns det risk för att allvarliga tillstånd missas. Samma måttstock kan inte gälla för alla. Vi behöver uppdatera rutiner och bedömningsverktyg så att de bättre speglar fysiologiska skillnader och symptombilder hos äldre patienter, säger Karin Erwander.
På frågan vad som kan göras för att redan idag ge äldre personer bättre akutvård, svarar Karin Erwander:
- Screening av äldre patienter för tillstånd som ökar sårbarhet och förvirring, för att upptäcka tidiga risker
- Systematisk bedömning av alla äldre patienter så att vårdflödet kan anpassas och risker förebyggas.
- Prioritering av äldre patienter med ospecifika symptom. Etablerade rutiner och särskilda bedömningsprotokoll för denna grupp kan minska risken för fördröjd diagnos och försämrat tillstånd.
– Vi behöver mer forskning och fler studier om äldre patienter i akutsjukvården, för att på rätt sätt kunna utveckla och anpassa arbetssätt och bedömningsverktyg, säger Karin Erwander.