Miljömedicin/epigenetik / Peer review-granskad publikation / statistiska samband / In vitro / epidemiologisk forskning – kohortstudie med 111 personer varav 29 med havandeskapsförgiftning / fall-kontroll-studie.
Havandeskapsförgiftning, preeklampsi, innebär att kvinnan får högt blodtryck under graviditeten vilket kan påverka fostret genom dålig tillväxt och i värsta fall att barnet måste förlösas i förtid. I Sverige får cirka 5000 kvinnor årligen preeklampsi och globalt drabbas mer än 8,5 miljoner varje år. Orsakerna bakom är inte helt kartlagda, men en av förklaringarna tyder på att ämnen från moderkakan påverkar blodkärlen i mammans kropp.
I en aktuell studie vid Lunds universitet, har forskare kartlagt hur moderkakan reagerar på luftföroreningar. Genom att extrahera DNA från moderkakan, kunde de studera hur toxiska ämnen i luften påverkade metyleringen av DNA – en kemisk process som kan påverka vilka gener som är på eller avslagna - och om en ändrad metylering av DNA:t kan vara en indikation på en möjlig mekanism bakom en ökad risk för preeklampsi. Man har även i en tidigare studie, från 2016, undersökt hur blivande mammors bostadsadress korrelerar med deras risk att utveckla preeklampsi.
– Över 48 000 graviditeter ingick iden studien då vi mätte halten av kväveoxider i Malmö, Lund och Trelleborg och såg att det finns en ökad risk för havandeskapsförgiftning i områden med höga halter av luftföroreningar, säger Ebba Malmqvist, en av forskarna bakom studien.
Länk till artikel "Även små luftföroreningar kan påverka fostrets tillväxt" från 2016.
Kvävedioxider bildas vid förbränningen från bland annat motorfordon och halterna är följaktligen störst i storstadsregioner. I den här nya studien har forskarna extraherat DNA från moderkakor hos kvinnor där deras grad av exponering av luftföroreningar redan är känd. Genom att mäta kemiska förändringar i placentan kunde forskarna se att metylering av DNA påverkades i moderkakan hos de mammor som bodde i områden med höga luftföroreningar.
– Vi såg att moderkakor hos mammor som fått preeklampsi och hade en hög exponering av kväveoxider i tidig graviditet, påvisade ett långsammare så kallat ”epigenetiskt åldrande”. Detta är ett fenomen som tidigare har kopplats till högt blodtryck hos gravida och kan leda till att vävnad i placentan mognar sämre och får en försämrad funktion, säger Karin Engström, bioinformatiker i studien.
Havandeskapsförgiftning är vanligast i länder söder om Sahara, Sydamerika och Indien. Ebba Malmqvist har tidigare forskat på gravida kvinnor i Etiopien - som har den största andelen av preeklampsi i världen. Där består luftföroreningarna främst av sotpartiklar som uppkommer när familjen lagar mat över öppen eld. Sedan tidigare studier vet man att föroreningar i luften inverkar negativt på fostrets födelsevikt, så det är inte någon överraskning att toxiska ämnen också kan bidra till havandeskapsförgiftning.
– Det här är en bit i det pussel som vi försöker lägga för att förstå effekterna av luftföroreningar under fostertiden och orsakerna bakom havandeskapsförgiftning. Studien är liten och sambandet betyder inte så mycket på individnivå, utan det är mer intressant att se effekterna på populationsnivå. Om vi rent hypotetiskt leker med tanken att avlägsna alla avgaser från trafiken i Malmö, skulle vi kunna undvika drygt tio fall av preeklampsi varje år. Så vi vet att ren luft gör skillnad, avslutar Ebba Malmqvist.