Målet med projektet är att förstå vad som finns i luften, hur det påverkar människokroppen och hur samhället kan använda den kunskapen för bättre hälsa och beredskap. Gunilla Westergren-Thorsson, professor i lungbiologi, leder projektet tillsammans med kollegor vid Umeå, Göteborgs och Stockholms universitet. Projektet är tydligt multidisciplinärt - från fysiologi, patologi, teknik, matematik, samhällsvetenskap till klinik - och undersöker luften ur flera perspektiv: från att mäta biomarkörer i blodet till att sätta luften på beslutsfattarnas agenda.
Luft och vatten är grundläggande för liv. Båda är resurser vi inte kan leva utan, och båda står inför stora utmaningar.
– Ren luft är avgörande för hälsan. Luften innehåller i dag mycket partiklar – till exempel virus, pollen, plastpartiklar och andra föroreningar – och forskarna vet fortfarande inte fullt ut vad allt detta gör med kroppen. Samtidigt lever vi i en värld där kemiska och biologiska ämnen kan spridas både avsiktligt och oavsiktligt, vilket gör det ännu viktigare att ha kunskap om vad som finns i luften, säger Gunilla Westergren-Thorsson.
Teknik och framtida sensorer
Med hjälp av avancerad teknik via bland annat de nationella infrastrukturerna MAX IV och SciLifeLab kommer forskarna följa partiklar i luften ned i lungor och vävnader.
– Tekniskt arbetar vi med att mäta vad som finns i luften och hur det påverkar kroppen, från luftvägarna ner i vävnad.
En långsiktig vision inom projektet är att utveckla bärbara sensorer.
– På längre sikt är målet att utveckla nästa generations bärbara sensorer som en del i ett personligt hälsosystem. Genom att kombinera realtidsdata från kroppen med miljödata och AI-baserad analys kan användaren få prediktiva råd till exempel varningar innan astmasymtom uppstår eller rekommendationer vid ökande smittrisk under influensasäsong. Vid framtida pandemier skulle tekniken kunna möjliggöra individanpassad vägledning, fortsätter Gunilla Westergren-Thorsson.
Hälsa, beredskap och samhällspåverkan
Men projektet handlar inte bara om vardaglig hälsa – utan också om extrema händelser där luften snabbt kan bli livsfarlig. Ett problem är att människor inte ofta tänker på luften som något farligt.
– Ett exempel är 11 september-attackerna, där stora mängder damm spreds i luften och ledde till en ökning av luftvägssjukdomar. Liknande risker finns i krig och vid spridning av biologiska ämnen – mycket små mängder kan få enorma konsekvenser. Därför behövs beredskap och verktyg för förändringar i luftens sammansättning.
Projektet startade 2025. Av cirka 190 ansökningar valdes 40 ut. Projektet har fått 1,2 miljoner kronor för att bygga nätverket och skriva vidare på en större ansökan. Nästa steg är internationell granskning, och därefter kan vissa projekt bjudas in att lämna en fullständig ansökan med beslut i höst
– Luft och vatten är grundläggande för liv. Båda är resurser vi inte kan leva utan, och båda står inför stora utmaningar. Därför är det här projektet både nödvändigt – och avgörande för framtidens hälsa och beredskap, avslutar Gunilla Westergren-Thorsson.