Nya gästprofessorer vid Medicinska fakulteten

Nuvarande befattning: Professor

Nuvarande universitet eller institution: University of Alberta

Land: Kanada

Patrick MacDonalds LinkedIn-profil

Varför valde du Lunds universitet?

Lunds universitet och Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) är välkända som viktiga internationella bidragsgivare till utvecklingen och tillämpningen av ny kunskap om diabetes och dess behandling. Det arbete som utförs vid LUDC är brett och inflytelserikt och sträcker sig från cellulära mekanistiska studier till genetik och personaliserad medicin.

Forskningens excellens och bredd, samt potentialen att utveckla samarbeten med min heminstitution i Alberta och Alberta Diabetes Institute (ADI), särskilt inom humanbiologi, var viktiga faktorer som ledde mig till att söka en gästprofessur i Lund.

Slutligen har jag också en personlig koppling. För nästan två decennier sedan hade jag turen att få arbeta vid Lunds universitet som postdoktor.

Det är ett bevis på den enastående kollegialiteten i Lund att många relationer från den tiden lever kvar än idag. Min förhoppning är att bygga vidare på denna grund och utveckla nya varaktiga relationer som gynnar Lund, Alberta och den internationella diabetesforskningen.

Kan du kort beskriva din nuvarande forskning?

Min forskning fokuserar på att förstå de cellulära mekanismer som ansvarar för utsöndringen av hormoner som insulin från bukspottkörteln, och vad som kan gå fel med dessa processer vid diabetes.

Mitt arbete kombinerar cell- och vävnadsprofilering, transgena djur och biobanker för mänsklig vävnad. Vi integrerar i allt högre grad stora omik- och cellfunktionsdatasätt för att besvara viktiga frågor inom diabetes och samarbetar med andra för att tillhandahålla resurser så att andra forskare kan göra detsamma.

Mitt arbete vid Alberta Diabetes Institute (ADI) har också resulterat i ett av världens största biobanksprogram för forskning på mänsklig bukspottkörtel/öar, som för närvarande samarbetar med nästan 180 laboratorier och institutioner på tre kontinenter.

Vad kommer att vara ditt huvudsakliga forskningsfokus under din tid vid Lunds universitet?

Min förhoppning är att kunna bidra till utvecklingen av forskningen om mänskliga öceller och diabetes vid LUDC genom att dela med mig av mina erfarenheter av biobanker för mänsklig bukspottkörtel, vävnadsfenotypning och cellprofilering.

Jag ser fram emot att återuppta tidigare kontakter och att etablera nya samarbeten inom områden som kan hjälpa oss att bättre förstå öcellernas funktion vid diabetes, stamceller som möjliga behandlingsalternativ samt hur celler och vävnader bidrar till variationen i hur diabetes yttrar sig i olika populationer.

Nuvarande befattning: Professor i immunologi

Nuvarande universitet eller institution: Oxfords universitet

Land: Storbritannien

Sarah Rowland-Jones LinkedIn-profil

Varför valde du Lunds universitet?

Jag hörde talas om Lunds universitet för första gången genom Joakim Esbjörnsson, som arbetade med vår grupp i Oxford som postdoc för drygt tio år sedan. Vi kom i kontakt efter publiceringen av hans banbrytande artikel i New England Journal of Medicine, som visade att tidigare HIV-2-infektion resulterade i fördröjd HIV-1-sjukdomsprogression i en kohort i Guinea-Bissau som Lund-teamet hade studerat i många år.

Genom denna kontakt lärde jag känna många av Joakims kollegor som arbetar med virologi vid LU och hade nöjet att besöka universitetet för några år sedan för en HIV-2-workshop.

Under åren har jag arbetat nära Joakim, med gemensamma projekt och doktorander mellan våra två grupper.

Jag är nu verkligen glad över att få möjlighet att bygga vidare på dessa vänskap och gemensamma intressen och att utveckla ett starkt samarbete med det nya Virus Research Centre som invigdes nyligen.

Kan du kort beskriva din nuvarande forskning?

Vår forskargrupp i Oxford fokuserar på interaktioner mellan värd och patogen vid virusinfektioner hos människor, med särskilt intresse för HIV-infektioner.

Vi delar en långvarig fascination för HIV-2-infektioner med virologerna i Lund och ser detta som en underskattad modell för naturligt försvagade HIV-infektioner, som har en enorm potential att ge insikter som kan leda till bättre kandidatvacciner mot HIV och nya behandlingsstrategier.

Vi har samarbetat med afrikanska forskare i många år och har nyligen arbetat med ett team i Zimbabwe för att försöka förstå varför så många äldre barn som har överlevt till tonåren med perinatalt förvärvad HIV-1-infektion (PHIV) utvecklar allvarliga komorbiditeter, såsom kroniska hjärt- och lungsjukdomar.

Vi har nyligen avslutat arbetet med detta team i Vitality-studien, som visade förbättrad bentäthet hos unga människor med PHIV efter tillskott av höga doser vitamin D och kalcium: vår grupp undersökte om denna behandling också kan ha fördelar för deras immunsystem.

Vad kommer att vara ditt huvudsakliga forskningsfokus under din tid vid Lunds universitet?

Jag ser fram emot att arbeta med Joakim och Marianne Jansson i deras spännande HIV-studier och att lära mig mer om de andra intressena vid det nya centrumet för virologisk forskning.

Jag har nyligen fått viss erfarenhet av translationell forskning genom att leda ett tema inom infektion och immunitet vid ett NIHR-finansierat biomedicinskt forskningscentrum i Sheffield, så jag är mycket glad över att få arbeta vid institutionen för translationell medicin i Lund.

Nuvarande befattning: Belk-professor och biträdande direktör för Violence Prevention Center

Nuvarande universitet eller institution: University of North Carolina at Charlotte

Land: USA

Robert Cramers LinkedIn-profil

Varför valde du Lunds universitet?

Jag valde Lund uttryckligen på grund av den potentiella passformen med professor Bejerholm och forskningsgruppen för mental hälsa, deltagande och aktivitet.

Deras arbete mot gemensamt utformad mental hälsa och självmordsprevention passar väl in med mycket av min erfarenhet från USA och internationellt. Detta har potential att bli ett långvarigt samarbete mellan centren.

Kan du kort beskriva din nuvarande forskning?

Min forskning behandlar tre sammankopplade områden:

1. Självmordsprevention.
2. Hatkriminalitet/våldsprevention.
3. Hälsa för hbtq-personer.

Den spänner över grundläggande vetenskap (t.ex. teoritestning) till tillämpade studier (t.ex. utbildning och terapeutiska interventioner) med hjälp av psykometriska, experimentella, samhällsengagerade och andra metoder. De viktigaste insatserna just nu är en klinisk prövning som utvärderar gruppbaserad kort kognitiv beteendeterapi för självmord, samt internationell testning och anpassning av kärnkompetensmodellen för utbildning i självmordsprevention.

Vad kommer att vara ditt huvudsakliga forskningsfokus under din tid vid Lunds universitet?

Jag kommer att ha två roller. För det första kommer jag att ge vägledning och rådgivning till professor Bejerholms team när de startar ReLife-centret.

För det andra kommer jag att engagera mig i ReLifes forskningsnätverk för självmordsprevention för att starta gemensamt utformad skalautveckling och utbildningsutvecklingsforskning för hälso- och sjukvårdspersonal och andra målgrupper.