Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Världscancerdagen: Fyra röster om vad som saknas inom forskningen

Marlene Malmström, Sophia Zackrisson, Catharina Hagerling, Mats Jerkeman. Foto: Åsa Hansdotter, Olle Dahlbäck
Marlene Malmström, Sophia Zackrisson, Catharina Hagerling, Mats Jerkeman. Foto: Åsa Hansdotter, Ingemar Hultquist, Olle Dahlbäck

Var står cancerforskningen just nu? I samband med Världscancerdagen den 4 februari, får fyra cancerforskare vid Lunds universitet berätta om önskningar, utmaningar och sia om potentiella genombrott inom den egna forskningsdisciplinen.

I din roll som cancerforskare: Vad önskar du dig allra mest nu? 
– Minskad byråkrati vad gäller ansökningar och biobanker, och förbättrade stödfunktioner, exempelvis genom skapandet av ett centrum för klinisk forskning för att driva kliniska prövningar inom cancerområdet, menar Mats Jerkeman.

Sophia Zackrisson, professor, överläkare, forskargruppschef diagnostisk radiologi, Malmö, principal Investigator, LUCC, Lunds universitets cancercentrum: 
 
I din roll som cancerforskare: Vad önskar du dig allra mest nu? 
– En mer enhetlig nationell satsning på implementeringsforskning av individanpassad bröstcancerscreening. Inte bara isolerade studier utan ett genomtänkt nationellt grepp om frågan, där vi har fina möjligheter att utforska varianter och nya lösningar inom det befintliga screeningprogrammet.  
 
Vilken frågeställning inom fältet vill du se besvarad? 
– Hur vi på ett enkelt och säkert sätt kan uppskatta den individuella risken för bröstcancer hos en individ (t ex med hjälp av AI) och erbjuda de bästa metoderna för tidig upptäckt för just den personen.   
Vilket genombrott hoppas du får uppleva under din karriär? 
– Att vi går från one-size-fits-all (mammografi) till individanpassade nya metoder för screening för bröstcancer. 
 
Hur påverkar mötet med patienter din forskning?  
– Det är i mötet med patienterna som min forskning får ett värde. De kvinnor jag möter motiverar mig till att ständigt försöka förbättra förutsättningarna för att upptäcka cancer i tid och leda till ännu mer framgångsrik effekt av behandlingar än vad vi redan har idag. 


Marlene Malmström, leg. sjuksköterska, docent, verksamhetschef palliativt utvecklingscentrum, Lunds universitet och Region Skåne:    

I din roll som cancerforskare: Vad önskar du dig allra mest nu?  

– Jag önskar en cancervård som i större utsträckning utgår från människans behov – där forskning om livskvalitet, stöd, rehabilitering och palliativ vård går hand i hand med diagnostik och behandling i världsklass.   

Vilken frågeställning inom fältet vill du se besvarad?
– Hur kan systematik och struktur i cancerprocessen användas för att säkerställa en evidensbaserad och personcentrerad vård genom hela cancerresan?   

Vilket genombrott hoppas du får uppleva under din karriär?
– Ett skifte mot verklig precisionsvård – inte bara precisionsmedicin – där patienters och närståendes behov integreras i planering, genomförande och uppföljning av cancervård.   

Hur påverkar mötet med patienter din forskning?
– Patienter och närstående är ständigt närvarande i mitt arbete. Även om jag inte arbetar kliniskt i dag är patient- och närståendemedverkan en självklar och central del av min forskning. 


Mats Jerkeman, professor, överläkare, koordinator Lunds universitets cancercentrum Skånes Universitetssjukhus, Lund: 

I din roll som cancerforskare: Vad önskar du dig allra mest nu? 
– Minskad byråkrati vad gäller ansökningar och biobanker, och förbättrade stödfunktioner, exempelvis genom skapandet av ett centrum för klinisk forskning för att driva kliniska prövningar inom cancerområdet.  
 
Vilken frågeställning inom fältet vill du se besvarad? 
– Vi har sett en snabb utveckling av behandlingar inom lymfom under de senaste åren, men främst för patienter med återfall. Det gäller CAR-T-cellsbehandling och T-cellsengagerande bispecifika antikroppar. Inom 5 år hoppas jag också kunna se att dessa terapier introduceras i primärbehandlingen.  
 
Vilket genombrott hoppas du får uppleva under din karriär? 
– In vivo CAR-T eller CAR-NK-cellsbehandling vid både B- och T-cellslymfom i klinisk rutin. Det innebär att cellterapier syntetiseras i patienten, i stället för att immunceller modifieras utanför kroppen och sedan återförs.  
 
Hur påverkar mötet med patienter din forskning?  
– Det påminner mig om vad som är viktig forskning – att förbättra och förlänga livet för människor.   


Catharina Hagerling, docent och forskargruppschef för avancerad cancer, Lunds universitet. Läkare, men jobbar inte kliniskt för tillfället: 
 
I din roll som cancerforskare: Vad önskar du dig allra mest nu? 
– Mer anslag till metastasforskning. Med större resurser skulle vi kunna genomföra projekt på kortare tid, vilket snabbt skulle öka vår kunskap om metastaser och i sin tur möjliggöra utveckling av mer precisa, metastasanpassade terapier. 
 
Vilken frågeställning inom fältet vill du se besvarad? 
– Vad är det som styr de olika spridningsmönstren hos maligniteter, och borde vi utveckla behandlingar anpassade efter var i kroppen metastasen sitter? 
 
Vilket genombrott hoppas du får uppleva under din karriär? 
– Nya behandlingar som gör att betydligt fler patienter med spridd cancer faktiskt kan bli botade.