European Respiratory Society (ERS) är en ledande internationell organisation med över 35 000 medlemmar från mer än 160 länder, som arbetar för att förbättra lunghälsa genom forskning, utbildning och klinisk praxis. Utmärkelsen ges till seniora forskare som gjort långvariga och betydelsefulla insatser inom respiratorisk forskning och som bidragit till att överbrygga vägen från grundläggande upptäckter till klinisk tillämpning och delades ut vid den stora europeiska lungkonferensen i Amsterdam den 27 september.
Grattis Gunilla! Hur kändes det när du fick veta att du tilldelas ERS Lifetime Achievement Award?
– Jag känner mig djupt hedrad och väldigt rörd över att få ta emot ERS Lifetime Achievement Award. Det är ett erkännande inte bara av min egen forskning, utan också av alla fantastiska kollegor och samarbeten jag haft förmånen att arbeta med genom åren.
Hennes förmåga att översätta komplexa biologiska mekanismer till kliniskt relevanta ramverk har gjort henne till en uppskattad samarbetspartner över discipliner
Är det något i din forskargärning som är du känner dig extra glad och stolt över?
– Jag är särskilt stolt över att ha bidragit till att bygga broar mellan grundforskning och klinisk tillämpning inom lungmedicin. Ett konkret exempel är mitt arbete med att förstå hur extracellulär matrix (ECM) påverkar inflammation och vävnadsremodellering i lungorna. Det är kunskap som nu används för att identifiera nya biomarkörer och möjliga behandlingsmål vid lungsjukdomar som astma, KOL och lungfibros. Det känns också meningsfullt att flera av mina tidigare doktorander och postdoktorer nu har ledande roller inom forskning och klinik, det är ett kvitto på att forskningsmiljön vi byggt upp verkligen burit och bär frukt.
Vilka särskilda frågeställningar jobbar du med att besvara nu?
– Just nu fokuserar jag på hur nedbrytning och ombyggnad av ECM genererar fragment, så kallade neoepitoper, som både kan användas som cirkulerande biomarkörer och samtidigt ha biologisk aktivitet i vävnaden. Vi studerar särskilt hur dessa fragment påverkar celler i lungvävnaden vid kroniska inflammatoriska tillstånd. Parallellt utvecklar vi metoder för att spåra dessa förändringar över tid hos patienter, med målet att få mer individualiserade sätt att mäta sjukdomsprogression och behandlingseffekt och även effekt av fysisk aktivitet och träning.
Har du ett drömscenario som du tror kan bli verklighet inom forskningsfältet de 10-20 närmaste åren?
– Mitt drömscenario är att vi de kommande två decennierna har integrerat realtidsmätningar av vävnadsremodellering, via ECM-biomarkörer i klinisk rutin, så att man kan följa sjukdomsprocesser hos patienter med exempelvis KOL eller lungfibros lika enkelt som man idag mäter blodtryck eller blodsocker. Detta skulle möjliggöra mer träffsäkra behandlingar och tidigare insatser. Jag tror också att vi kommer att se nya terapier som direkt riktar sig mot ECM-signalering, snarare än enbart inflammationsdämpning, ett paradigmskifte som har potential att förändra hur vi behandlar flera kroniska lungsjukdomar och där även fysisk träning kan vara en del av behandlingsstrategierna.
Utdrag från European Respiratory Society om Gunilla Westergren-Thorssons forskargärning:
"Med en framstående karriär som sträcker sig över mer än tre decennier har hennes arbete gett grundläggande bidrag till områdena lunginflammation, vävnadsremodellering och, på senare tid, regenerering och reparation. Med mer än 170 expertgranskade publikationer och uthållig konkurrenskraftig finansiering är Prof. Westergren-Thorsson också en engagerad mentor, efter att ha utbildat många doktorander och postdoktorer som nu är ledare inom akademi, sjukvård och industri. Hennes förmåga att översätta komplexa biologiska mekanismer till kliniskt relevanta ramverk har gjort henne till en uppskattad samarbetspartner över discipliner."
European Respiratory Society Award Winners (nytt fönster).